utgör den lösa arbetarbefollningens sedan urminnes tirer säkraste framtida stöd. Fråga bör således uppstäå inom k. husb. sällskapet huruwitda ide dessa nya jernwägsanläggningar möjligen skule uti en annu onaturligare grad, d. w. f för hastiat öka denna ensidiga företagsomhet, hwilken efter motionärens tanka — om den för landet skall funna blifwa mälsignelsebringande — borde utgå ifrån och stöda sig på, ide statens inbringande uti äfwentyrliga lånespekulationer, utan på de öfwerskott eller den kredit, eller de euslildta tillskott fom desse nu få framstående och högljutande näringar funna i sitt intreese sjelfwe bereda sig. Det swar på en sådan fråna, hwar: med jag hemställt huruwida sällskapet uti opinionsyttring behagade förena fia, har utgått från öfwertygelsen om, att ingen institution i wårt land, ingen nämnd, ingen fakultet är närmare uti berättigande att afgifwa en sådan till ledning för dem, fom uti ett missförstått ortintresse sätter detta främst, för afs gifwande af votum i statsförsamlingens urna. Rörande återigen hushållsgillena, fan i bem, om te komma till stånd, foms ma att wäckas många motioner, rö: rande ortens ekonomiska fördel; många behof blifwa framtranna, men många hjelplällor äfwen; många frågor obefmar rarate, men äfwen många beswarade och en fast opinion om ett godt förslaa, fan werka mycken företagsamhet. Sällffas pets bidrag kan kanske ofta ifrågasättas; statsanslag äfwen. Jntredfet för gillets förhandlingar berörande ortens behof eller dess spekulationer på sådane, måste småningom göra gillena till hwad de böra och hwad k. hush.sällskapets fam manträden förgäfwes sökt blifwa, nems ligen werkliga follmöten, hwars rejolu: tioners praktista utförbarhet underkastare k. hush.sällskapets högre upplysta diskus: sioner och sosterländska bildning, fmås ningom kunde bilda en proving-efonomi, som man nu fan fåga saknas och en follopinion uti provinsielt intresse bwaro trowärdighet icke bör kunna betwiflas. Sadane woro motiven till de motios ner, fom skulle förwandla k. bush. sällskapet till en politift Elubb, en fiubb för rabulisterier — få utom gränsen af sällskapets stadgade ffrantor. Endast en talare uppträdde likwäl till wederläggning — jaga eger icke tywärr! anledning, att med referenten säga tille rättawisning — af mitt anförande, neme ligen hr rektor Berggren, fom yttrade: att han ansåg obetänksamt föka ändra sällskapets nuwarande intresfanta och lärorika diskussionsfält til en flubb för politiskt fanftöperi hwarom dock ej wore mydet att ordva sedan motionär ven återtagit hwad fom kunde röra det politiffa; ansåg jernwägar nödwändiga för att böja oss till ett indvuftri-idtande folf, äfwen stambana till Norre land Höpft önskwärd; ansåg utländska lån nyttiga, ty te skaffade pengar i landet och med de amorteringar fom jernwågsafkastningen betalar fjelf får ju riket jernwägar utan twå styfwers uppeffring; ansåg det ekon omiska betrycket i landet ej wara så swårt som det låter ... pillade slutlinen motios nen, att tlängagronomen skulle besöka gillena och efter ett höaljudt bravo af några herrar (fom redan inom socknar börjat agitering för jernwägar) slutades förhandlingarne. Sedan jag vu afslutat det supplement fom Hernösands Postens referat erfor: drat, tillåter mig inga anmärkningar, blott upplysningswis nämna, att nämde referat gifwit mia anledning närmare aranska mitt mid mötet hållna föredrag på begäran redan då förfortat, fastän