Norrländska Korrespondenten – 20 augusti 1869, sida 2

FD Tappa il Carolin. llistorisk skizz från Carl XI:s och XII:s tid af Wilhelmina Stålberg. (Forts. fr. föreg. u:r) Hvad hade han sagt? Han hade stannat hemma, för att åtminstone söka afvända den förfärliga olyckan, eller skydda sin käresta, innan man hann gripa och öfverandtvarda henne åt hvad hemskt var. Greta och hennes mor behöfde, efter det stormiga uppträdet, några minuter att sansa sig på, innan de återvunno sina sinnens rätta bruk. Ty det kan man med fullt skäl påstå, att de hade förlorat, den ena af vrede den andra af förskräckelse. Greta var den, som först hemtade sig. Hennes första handling var att söka efter de torra, genomskinlig bladen, och då hon märkte, att de icke funnos, och således voro i fiendens händer, började bon ånyo gråta, qvida och vrida händerna. Mor, mor! Hvad har J gjort, som retat honom så förskräckligt? ropade a ckhon i en ton af den djupaste förtvislan, och så godt det sig pöra lät för snyftningar, som ville qväfva hen