wo de i Paris bosatte danssarne, enligt en korrefpontend till Evening Star, en sest, hwartill re hade inbjudit de mest sanfedde fwenffar och norrmän, hwilka uppehölle fig i den franska hufwudftas den. Wid bordet utbragtes flera skålar. En of te ranske festreltagarne föreslog en stål för den skandinaviska unionen, Hand tal, i hwilket han anwände både det vanffa, swenska och norska fpråtet, emottogs med starkt bifall. Det lorta, men lifliga föredraget tog orden tro, hopp och färlet till utgångspunkt; tron personifierades genom Norge, vet orubbliga klipplandet; hoppet genom Danmark, fom aldrig uppgifwer tanten på att blils wa återförenadt med de slesvigske bröderna; kärlelen genom den kungliga brus ten och brudgummen, hwilkas förening nu firares af sällskapet. De församlade danskarne, norrmännen och swenskarne afsände derpå ett lyckönskningstelegram till deras tongl. högheter kronprinsen sech kronprinsessan af Danmark. Skandinaviska föreningen i Berlin fi rade dagen i föreningens lolkal, Fran: zisischenstrasse, Caså Bavire. En bref: strifware till N. D. A. meddelar om tenna sestlighet: Den med guirlander och fonor ritt smyckavde salen erbjöd en ganska imposant anblick. Öfwerallt fivens ffa, norsta och danska wapen på wäignars one; i mirten mar föreningens fana ans bragt. J fonden af salen janns uppförd en previsorist teater. 3 salens midt woro bord dukade med stolar omkrina. Sedan ledamöterna samlats, inbjöds man gnanska artiat af föreningens ordförande att taga plats, och med glärje warseblef jog, att medlemmarne woro ganska tals vila, ett bewis på att äfwen här finnas ffandinadver. Äfwen gäster, nemligen ttystar, ywilka uppehållit sin uti Norden, woro der, hwilka talade rätt bra det lan. dets språt, som de besökt. Sedan ett musilnummer blifwit utfördt, uppträdde en metlem och föredrog en prolog på danska, i korta och hjertliga ord tolkande dagens betydelse. Man lät nu maten wäl smada sia. åt och drack af hjertans arund, hwarefter föreningens ordföranre uppträdde och Höll det egentliga festtalet, fom slutade med en warm lyckönskan för ret höga brudparet, hwilken beswarades med ett niofaltigt hurra och med en skål för kronprinsen och kronprinsessan af Danmark. Derefter affjöngs en för tillfället författad såna. Ortföranden föres slog nu att skicka ett telegram till Stodbolm, hwilket med bifall antogs, och i största skyndsamhet uppsattes detsamma, hwilket i få ord frambar föreningens lyckönskninaar till det höga brurparet. Setan föreslogs en skål för de begae konungarne Carl XV och Kristian XI, hwilken beswarades med dundrande hur: rarop. Härpå följde en skål för qwinnan i Norren. Man uppsteg nu från bordet rätt animerad. Efter några ögons blid blef det plötsligt mörkt i salen, ri: dån gick upp, och wi åsågo med mycket nöje den wälbekanta komedien: Min hus stru eller Cu natt i Falkenberg. Tros ligtwis hare man ej kunnat få någon för tillfället lämplig pjes och derför walt denna lilla trafliga komedi. Nu följte sålar för föreningens styrelse och för föreningen, fång och) deklamation ommerlade med hwarandra. Bland sångerna nämner jag Brudefärden i Hardanser. Ett litet komiskt intermezzo utfördes äfwen. Man vanfade och roade fin till tl. 4 på morgonen och skildes åt uti den gladaste sinnesstämning.