Norrländska Korrespondenten – 13 augusti 1869, sida 2

Tredje kapitlet. Jemmer och elände. Några få dagar efter ofvan skildrade söndagsafton — det måtte hafva varit på onsdagsmorgonen — satt Greta jemte sitt lilla sybord vid det vanliga fönstret i storstugan, efter att nyss hafva städat kammaren riktigt fin, den lilla kammaren, der hon och modren sofvo om nätterna. Hon hade putsat den så mycket, som möjligt, blåst bort hvarje damkorn från den lilla hörnhyllan med de fult grinande blå och hvita ostindiska porslinsgubbarna, försedt spiseln med friskt Ujörklöf och strött finhackadt granris på golfvet, så det doftade så friskt, som om man hade varit ute i skogen. Modren hade grälat på henne, för det hon tog bort så mycken tid, onödigtvis, i stället att använda den vid arbete för bröd och kläder. Hon påstod att sedan Greta fick fästman hade hon blifvit, såsom orden föllo, alldeles rasande till att städa och feja och