uppaick till 1359. Wäderleksnypgifternas borttagande ur almanachan. Almanachan för år 1870, hwilken nvlinen utfommit af trydet, skiljer fia från sina föregångare deruti, att i densamma icke mera såsom hittills förekomma nå: ara wäderleksuppgifter, och att i deras ställe meddelanden tid efter annan lem nas om de större planeternas upp: och nedgång. Det hufwursakliga skäl, som gifwit anledning till denna förändring, är framstäldt i en uppsats, fom är wirfogad den nya almanachan, och hwarur wi hår återgifwa följande: DÅ re wäderleksuppgifter, fom bhitintills förekommit i almanachan, innes warande år (1870) äro utelemnade och hädanefter ide widare komma att infö ras, bar man trott fia böra meddela almänheten de skäl, hwilka föranledt få wäl denna åtgärd som ock ifrågawarande uppgifters ursprungliga upptagande i almanachan. Det förutsättes härwid, att enhwar, som hittills begagnat den lilla almanachan, tagit kännedom om den öfwerskrift, fom altid första månaden i året warit utsatt öfwer dessa märerlekguppgifter, och fom utwisar, att vet war rit den för 19 år tillbaka werkligen råvande wäderleken, fom warit angifwen. Den första almanacha, i hwilken ut. tryckligen angifwes, att den införda mä derleken war den för 19 år tillbaka iatttagna, är Anters Celsii almanacha för år 1729; men wid sidan af den utfoms mo äfwen andra almanachor, i hwilka en fåran uttrycklia sörklaring saknas, ehuru det är sannolilkt, att få wäl i dem fom ock i almanachorna före 1729 mär derleksuppgifterna hafwa enahanda grund och upphof. J afscende på betydelsen af dessa uppgifter torde med wisshet funna antagas, att man aldrig, ide ens ur: sprungligen, tänkt fig förhållandet få: tant, att wäderleken skulle dag för dag wara densamma under de twå jemförda, med en måncirkelperiod från hwarandra skilda åren, utan endast att motfwaran:re längre följder af dagar, såsom mot. swarande weckor eller månader, skulle under dessa twå är möjligen wisa nåara gemensamma allmänna drag i affeende på wäderleken, och detta ide fören ensam ort, utan för det widsträckta lan: vet i allmänhet. Men ware härmed huru som helst, senare tiders noggran: na iakttagelser hafwa emellertid otwetydigt åragalant, att månskiftena ide utöfwa någon märkbar inflytelse hwarken på wäderlelen i allmänhet eller ens sär. skildt på temperaturen mid jordytan. Dermed bar äfwen allt skäl upphört att längre bibehålla wäderleksuppgifterna i almanachan, emedan de numera icke funna anses hafwa någon den ringaste be: tydelse för allmänheten. J wåra garann länder Norge och Danmark bafwa utaf samma skäl wäterleksuppgifterna blifwit borttagna ur dessa länders almanachor.