Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1869, sida 2

Det visste alla de gapande barnen och de sprungo tjenstvilligt förut för att visa vägen till Mayer Anselms hus. Mayer Anselm satt lugn i sitt arbetsrum och öfversåg sina böcker, då dörren hastigt upprycktes och Gudula blek och ångestfull instörtade. Mayer Anselm! franska soldater ha inträngt i huset; de ha besatt gatan och gården, de stå i förstugan och på trappan. Vi äro förlorade. De måste ha fått veta att kurfursten var hos dig, att . . . Tyst, Gudularp, afbröt mannen henne lugnt; oser du icke att vi icke äro ensamma 2o Redan befann sig en fransk officer i rummet och i den öppna dörren stodo soldater i gevär. Mayer Anselm gick den inträdande officern till mötes och frågade hvad han önskade. Vi ha i uppdrag affordra er de millioner, som förre kurfursten af Hessen har anförtrott åt erp, sade den förste officern. Jag har ej emottagit några millioner af kurfursten af Hessenp, svarade bankiren lugnt. Öfficern log. Ni vägrar således att utlemna millionerna? Kejsar Napoleon har befallt att de skola öfverlemnas åt storhertigen af Frankfurt. Vi ha de strängaste order attinkassera dessa millioner af er.