Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1869, sida 2

derkufvare och hade aflagt trohetseden till honom samt af honom låtit förklara sig för storhertig af Frankfurt. Men innan den nyutnämnde storhertigen kunde taga i besittning sitt residens, måste detta först beröfvas sina gamla friheter och privilegier, förlora sina författningar samt upphöra att vara en tysk fri riksstad, Napoleon hade sagt att det skulle så vara, och hans ord var ett gudomligt maktspråk, som en och hvar måste underkasta sig. Fransmännen framryckte i stora kolonner från både Hanau och Kassel, och hvad kunde väl Frankfurt göra annat än gifva vika för öfvermakten och underkasta sig den? Så gjorde det äfven, och fransmännen voro nu herrar och de befallande; de goda borgarne i Frankfurt, hvilka på morgonen stigit upp som frie tyska män sågo sig om aftonen förvandlade till undersåter åt en storhertig, en af Napoleons gunstlingar. Samma dag på eftermiddagen drog en kolonn franska militärer äfven in på judegatan i Frankfurt. Den främste officern frågade de gapande barnen, som stodo vid portarne och förvånades öfver att så vackra och förnäma soldater ville besöka den gamla smutsiga judestaden, om de måhända visste hvar kurfurstens af Hessen hofagent Mayer Anselm Rothschild bodde.