Norrländska Korrespondenten – 20 juli 1869, sida 2

ökade ansträngningar wisade fis rent af fruktlösa, och hettan från de brinnande husen gjorde allt släckningsarbete omöjligt. Man försöfte vå att mid Stora terget och Norra Kungsgatan mota eldens rasande framfart, men förgäfwes, och ifrån de mid berörde torg belägna hus kastades eld genom med winden fly gande brinnande ämnen, såsom fönftergardiner och dylikt, ända tid Norra ffeppås warfwet, fom, ehuru på twå sidor omgifwet af watten och släcknings manskap der war placeradt, antändes med derå befintliga upplag af byganadswirke och twenne å stapeln stående skepp, hwardesra om 400 fw. läster, oc blef ver alt uppbrändt. Stöttorna till skeppen brun: no af, skeppen störtade omkull och upp: gingo i lågor. De talrika utefter ån för antingen lossning eller lastning lias gande fartygen woro hotade och måste skyndsammast lägga ut på fjärden. Lär get i Nya hamnen ansängs ej betryagans de. Äfwen der klorajordes fartygen och måste bogseras ut på redden. Redan då hade hela stadens tredje qwarter, Hräckande sig ifrån Stora torget ach Norra Kungsgatan ned till warfwet, derjemte på mångfaldiga punkter antändts. Ett helt haf af lågor utbredre fig nu med förfärlig makt öfwer hela medlersta des len af staden, der ala förnämsta hus woro belägna, och fortsatte det rasande elementet med alldeles otrolig hastighet att ohejdadt utbreda fia få mål med mins ven åt öster, fom äfwen med frossande glupskhet sträckande fin roflystnad tmärts emot blåstens riktning, mot stadens me: stra del. Jjrån sleppswarfwet war öfs wergången till repslagarebanorna ochjernwägen få aodt fom ingen samt derifrån till de långa raderna af utefter ång nor: ra sida belägna warumagesiner, hwilka snart utgjorde en enda ofantlig eldmags fa utefter den s. k. Stora Holmen ned till tullhuset, fom äfwen afbrann; men der nedanför började man genom jerns wägsarbetarnas uthållighet och genom jernwägsstyrelsens lyckliga arrangementer att förmå hämma eldens wilda frame fart, fom på det aldra farligaste hotade de till jernwägen hörande byggnaderna ech de der nedanför befintliga ofantliga upplanen af brärer. Jfrån Falun, Korsnäs och Sandwiken pr jernwäg anlända 300 man med sprutor bidrogo ifynners bet till att rärda hotel Bhoenir, stationsbyggnaderna od) brärgårdarne, jemte det att winden drog fig mera på nordlig, hwilket dock ökade den fara, fom hotade hela den söder om ån belägna delen af staden. Men det nykomna manskapet arbetade med friska krafter och genom likaledes energiska bemödanden af skepps bygzmästaren Brodin och hans warfs manskap afhölls elden, som flera gånger antändt på södra warfwet, att der få makt, hwarförutan hela den öfriga delen af staden troligen också legat i aska. Lis kadana ansträngningar gjordes dock äfwen ifrån andra punkter att ifrån denna stadsdel afbhålla den hotande örelägs gelsen, och lyckliatwis med framaång. Elden hotade också att gå öfwer ån ger nom Gammelbrons antändning; men bron refs och faran på den wägen war stängd. Wid nattens inbrott hade man det hemska skådespelet att se hela den norra stadsdelen, utefter hela dess långa sträckning i öster och wester, i eld och lågor, omöjlig att beträra af någon mens