stock för en menniskas uykte än det sätt, bwarpå hon anwänter sina penningar. Penningen är en fruktanswärd pratmafare och förråder fin egares hemliabeter, huru mycket denne än söker täppa till munnen på honom. Hand dygder berättar han med hwiskande stämma, och hang laster utskriker han med hela traf: ten af fina lungor. Men handhafwandet af penningar är iu en konst? Ja wisst, men bwad mi talla en konst betyder en utweckling och ide ett försämrande af något fom redan existerar i naturen, och konstnären fan eutaft derigenom utweckla fin konst, att ban hos sig sjelf utwecklar de epenffaper, fom fonften af honom kräfwer. Men nu är handhafmandet af penningar i många afseenden detsamma fom handhafwandet af vet egna jaget. Om himmelen hade skänkt hwarje menniska siu skyddsenglar, skulle åtminstone fem af dem finnas dag ech natt waka öfwer hans fickor. Om den första regeln för konsten att handtera penningar måste alla läsare stämma öfwerens. Det säges med tre ort: Fasa för skuld. Wårda, omhulda, borthåna aldrig den nyttiga fasan för skuld Berfontig fri: bet är det allt annat öfwerwäganre wilkoret för mensltlig wärdighet och tyda. Mannen sätter sin ställnina såsom fri medborgare på spel samt förspiller en sådans dygder, i den mån fom han wänjer fina tankar att utan oro och blyasel betrakta sitt försiunkande i päldenärens träldom. Skuld är för mens nistan detsamma fom ormen är för fo: geln: dess öga förtrollar, def ande för: giftar, dess ringlar kressa fenor och Eno: tor, dess aap är den skonlösa grafwen. Om du hånar min bild: om tu gör narr af den fanning ren innehåller, fan tu lika gerna låta bli att göra dig widare omak för att lära, huru du skall hand: I tera tina penningar. Betrakta dia vå fom tömt; wandra bin wäa med lätta och spänstiga steg; wänen är beqwäm — få äro alla wägar fom bära till under: jorden. Men om, medan jag ffrinver, ritt hjerta, troset mandomens instinkt, ger ett återliud af mina ord; om du säger: medaifwegs det ni kallar första regeln för handhafwandet af penningar anser jaa ännu mer ebetingadt säsom ett nödwändiat wilkor för fribet och retbarhet, få skrid fram på bin bana med den fasta tillförsiat, att, huru den än bugtar och slingrar sig, för den dock ftädfe uppåt. Du fer endast ärans tempel; men straxt bakom detta är IHetans. Du skall gå genom det ena in i ret andra. Men, suckar den obeslutsamme Hnpz ling, fom ormens öga redan förtrollat, udet är för ingen vel få lätt att hålla fig fri från skuld, fom att skrifwa mars ninaar för att komma deruti. Lätt att hålla fig fri trån skuld! Nej, det är wisst ide. Jngentina af hwad fom i lifwet är wärdt ansträngnina är lätt. Tror du dig funna lära dia de första sex ööckerna i Cuclive8 metelst inspiration? Knnde tu komma öfwer tet problem i föysta boken, fom i dage ligt tat kallas Menebryanan, uton en suck af trötthet? Kan vu fe tillbaka på te första med multiplikationstabellen, regula ti tri och latinska grammatikan förbundna lidanden utan ett lifliat minne af vet ögonblick, då tu rent af gaf tappt och fade: Detta öfwergår mensklig före måga? Afwen mid de meft angenäma företag måste wi anstränga cf, om mi wilja winna framgång. Wi äro alla Atams barn. Hnad wi etla på jorden, intill tess wi åter finna wågen till Eren, måfte wi förwärfwa of i wårt anletes eller wår hiernas swett. Jcke en gåna Sybariten kunde liaga i makliabet på sin rosenbädd; äfwen han måste göra en wiss ansträngnina, iy endast hans egen hand kunde jemna det rosenblad, som stafde hang hud. Hwarje föremål unrer solen asspeglar en swåriabet på jorz den. Hmarje hår, säger den präktige Publius Syrus hwars gamla mwersfrag: menter uppmäga hela samlingar af mor