3,358,0 rdr 30 öre. Afwen 18604 uppstod en dylil brist i bränminstillwertz ningsmedlen af 1,585,502 rdr 85 öre. Minncslista för jordbrukare i Juli 1869. Höstörren börjar nu och landtmannen bar wanligtwis icke tid att företaga an: tra arbeten än fom föreskrifwas af nöd: wändigheten. Rensning af rotfälten får derför ofta stå tillbaka och försummas, till stor skada för denna och kommande skördar. Detta arbete är tock nödwäns digt och wi tillstyrka hellre minffa arealer, fom eganas till odlina of rotfrukter, än att sköta eller göra dessa illa. Om rofmore na uppkomma ojemnt och förstöras af loppmasken, så att twifwel uppstår om fältet bör omsås eller icke, så tillstyrka wi owilkorligt omsåning, då ven fan ske före 10 Suli. Derefter torde det i i allmänhet wara för fent att få rofwor, och ett missslyckadt rotfruktsfält torde federmera lämpligast anwändas till höstsäd. Madrensaren hålles under denna månad flitigt i aång. En fufmwurfak är att ti diat börja anwända den sö, att ogräset förstöres, innan det hinner blifwa lånat. J samma mån landtbruket utweckldar fia, blir äfwen rotfruktsorlingen af wigt; och utan densamma fan landtbruket icke fomma till någon höp ståndpunkt. Yiuppmana derför landtbrukarne att egna stor uppmärksamhet åt rotfruktsodlingen. Lämpa slanet efter din jord! Orla ren wäl, och rika skördar ffola fnart ersätta deråt egnad möra och kostnad. Wid höskörden är angeläget att Höfwern eller gräset ide länge utsättes för solens och reanets skadliga inwerkan. Samla derför tidigt höet i mindre hör gar. Sprid dessa om få behöfwes, och samla det åter i större stackar, der det får undergå swettning, innan det inligs ges i ladan! Dyjord upplägacs nu för att under wintern anwändas i ladnaårdarne eller på görselbögarne. Om afståndet med: aifwer bör bränd alunskiffer inblandas deruti. Wi fästa landtmännens uppe märksamhet på detta i många hänseende wigtiga aödningsämne. Wid falfbränning erhålles detta affall i stor mydenhet och bar vå utom eget wärde äfwen en ide obetydlia tillsats af kalk, hmarigenom dess wärde förhöjes och en fompost of dyjord med sådan skifferaska blir särdeles antwändbar. Enliat analyvsem, werkställda af prof. N. Miner, innehåller skifferaskal från Kinnekulle Watten Too Va Jernoxid och lerjord — 30,56 Manganoxir oxidul. — 004 Kalkjord TZ O,57 Talkjord O.48 Kali och natron — 5,54 Kiselsyra — 55,. 100,,, 00 Alunskiffer anses i hög arad ega förmås aan att binda ammoniak: 100 skålp. ans ses funna binda 1 skålp. wattenfri aasformig ammoniak och således mwara tillräcklig att binda all den ammoniak, som fan frigöras ur 100 ffålp. god stalldynaa. Ändamålsenliabeten af ifrågawarande kompost för wåra ladusärdar och pödjels högar framgår häraf tydliat.