Norrländska Korrespondenten – 9 juli 1869, sida 2

Kurfursten och Penningefursten. (Novell af Louise Mählbach). (Forts. fr. föreg. n:r) Fönstret tillslöts, derpå hördes steg närma sig dörren, som öppnades, och Baruch bad den unge mannen stiga in. Han följde tigande den gamle in i rummet och tillslöt med darrande hand dörren efter dem båda. Hans ögon flögo med en vild, skygg blick genom det af en liten matt lampa belysta rummet, liksom om de sökte något. Sedan fästade han dem på Baruch, som stod darrande och mällös framför honom. Hon är icke hemkommen ? frågade Mayer Anselm efter en paus. Nej, kon har icke kommit tillbakas, svarade den gamle med nästan ljudlös stämma. Sex timmar har hon varit borta och har ej återkommit. Jag går efter henne, jag hemtar henne! sade Mayer Anselm beslutsamt. Beskrif vägen för mig, fader Baruch, jag hemtar henne Jag känner icke vägen, Mayer Anselmo Ett skri af smärta eller vrede ut