Norrländska Korrespondenten – 9 juli 1869, sida 2

gick från den unge mannens läppparNi vet icke vägen, Baruch? Vet ni icke en gång, hvart Gudula gått, då hon i skymningen måste begifva sig ut för att lemna arbete. Ni är en dålig far, Baruch. Ni kränker ert goda, sköna barn. För er arbetar hon, för er anstränger hon sig och pinas hela dagen, och ni vet icke ens hvarthän hon går b Uan sade detta med hög, vredgad stämma och likväl var hans ansigte så blekt och sorgset, och ett drag af smärta hvilade kring hans läppar. Baruch stirrade på honom och visste icke i sin hjertångest hvad han skulle svara på den unge mannens förebråelser. Hon har visserligen beskrifvit för mig ungefär hvar grefvinnan Tettenborns villa ligger9, började han slutligen med darrande röst. Hvar då? frågade Mayer Anselm hastigt. Drag er till minnes, Baruch! Allt beror på, om ni det kan.o Villan ligger i den nya anläggningen på andra sidan Maimn, sade Baruch långsamt, tankfullt och öfvervägande hvarje ord. Der äro på senare tiden byggda flera villor, efter hvad Gudula sagt mig, men den, som grefvinnan Tettenborn bebor, skall vara den största och vackraste. Det är den största villan på högra -handen, har Gudula sagt, den har en våning mer