Mensiliga storwerk. J H. titn. läses följanre intressanta betraktelser: Wär tid bär stora planer i sitt sköte. De förståndige i werlten — ech huru slort är ej deros antal på tetta områre — finna wäl ce flesta af reesa planer så bögtswäfwande, att re synas böra ber traftas snarare såsom huaskott eller ine biuningens fester, än såsom wert af ren mogna och luana beräkninagen. Men bäst fom ve förfrånriae få resennera, finna re ett och annat af ve tjerft ute fastate förslagen blifna till werklighet. Så slåra wi den cerhörta Pacific jernbanoan sulbbortad inom den korta tidrymten of 3 a 4 år. Så öprnas ånnu renna höft kanalen genom Sueznäset, hwars utsöranre Enalants förnämsta ingeniörer en gång förklarade ffola blifs wa en omöjlighet Det är ingenting mintre än twå werltehisteriska söretaa, som häfren kommer att binra wid 1869 årg namn. Så hafwa icke länaesedan Europa och Amerika blifwit förenade med telcarafträrar, hwilka under denna sommar skela tillökos med en ytterligare fåran lerninn Genomspränganingen af ten milelänga tunneln genom Mont Cenis — Cavours stora tanke — nalkas sin fsullberran. Man bör vå ide röma för baftiat, när man bör nya ech kanske ävnu vierfe ware planer framsiällae; ty vå snillet och företaafambeten aå hand i band, funs na stora soker uträttas. Frågan om en underwattensförbinrelse mellan Enaland ech Frankrike är längt ifrån dör; fastmer syeselsätter den be bära länternag utmärktaste ingeniörer. När man fett huru CEnalandg hbufmurde ftad blifwit unrergräfd af jernmwängtun. nelar om flere engelska mil i lånad, hwari sekomctiverna raaligen föra tue sental af passagerare från ren ena plats fen inom ten stora hufwur statden till ven andra, måste man erkänna, att en tunn. nel unter kanalen är mer en kapital än en ingeniörefråga. Och renna fapitale jråga, hwuid betyter ven? Här är frå na om 1000 mill. francs En oerhörd summa, utropar man. Det är sannt, men ven är vod ide få itor fom den summa Enaland och Frantrife unrer ett enta år utbetala för sitt förjmaremäs jen; ben utgör blott omkrina twå tres djerelar af vetta belopp. Den är ide på långt när få stor fom foftnarerna för att uppbyasa och förstöra Sebastorol. Det är knapvt tubbelt få mycket fom Frankrike gifwit ut för erpevitios