älskar sitt enda barn, har Nathanson låtit kalla mig och vill göra mig till sin svärson.5 Och du? frågade Baruch. yÅÄlskar oskså du den sköna Viola Rahel? Nej, sade den unge mannen tankfullt, jag älskar henne icke. Men jag vill säga er något, far Baruch och syster Gudula, jag tror att jag alls icke är i stånd tili att älska, det är en egenskap, som naturen förnekat mig. Jag har strängt ransakat mitt hjerta och jag har funnit, att det är trångt och slutet inom sig sjelft, och att det är alldeles belätet med hvad det nu äger, med kärleken till fader Baruch och till syster Gudula, och att det alls icke har behof af att känna oå häftig låga och så smärtsamma lidelser, som de, bvilka skalderna tillägga kärleken. Ja, jag har ett trångt hjerta, och deri är nätt och jomnt rum för er båda; men jag tänker att jag likväl i förmaket till min hjertkammare skall fiona en liten plats för den goda Viola Rahel. och jag skall vara tacksam mot henne för hennes kärlek och för .. .? PFör hennes penningar, fullföljde Gudula meningen, )Ja, du sade det, och så är det, yttrade sig Mayer Anselm lifligt. För hennes penningar skall jag vara henne tacksam, hon gör mig till en rik man. Och jag skall säga er hvad det betyder? Det betyder i denua usla och