afsigto, sade Mayer Anselm så förlägen och dröjande, att Gudula, förvånad, glömde arbetet och såg nyfiken på sin obroder Anselm. xFör hvilken saks skull låt då Nathanson kalla dig? frågade den gamle. Det är väl ej något för dig olyckligt? frågade Gudula hastigt. Nej, Gudula, ingen olycka, utan det tyckes snarare, som skulle det vara en stor lycka. Den rike Nathanson vill göra mig till sion associö och kompanjon. Vill göra dig till sin associö och kompanjon? utropade fader Baruch utom sig oIIar Rathanson blifvit förryckt? Ilar han förlorat det lilla förstånd, som Herren vår Gud gitvit honom? Vilja göra dig till sin associå!Far, låt Mayer Anselm fortsätta att talas, sade Gudula, hvars ögon med ett sällsamt uttryck hvilade på den unge mannen. YJag tänker väl att han ännu ej sagt det hufvudsakligaste. Tala alltså, Mayer Anselm. Under hvilka vilkor vill hap göra dig till sin associö? fan har uppställ endast ett vilkor, syster Gudula. Ian vill icke blott göra mig till sin associt, utan, då han ej har någon son, ingen som kan upptaga firmans namn efter honom, så vill han adoptera mig, och jag skall antaga hans namn, och på firman skall det stå: Mayer Nathanson Å Son.