dera ettnliswerur, som stäntts at 1qDa: dronscheferna. Pi aftonen war en Iyfande bal i officerspavillonen. — En tragedi i — Chicago. En Stockholmskorrespondent, som gör anspråk på att wara wäl underrättad, förtäljer, att åtskilliga af Swerges lediga artister från den ambulatoriska landsortsteatern med första ämna emigrera till Chicago för att derstädes uppresa den swenska Melpomenes standar för sina mänga landsmän. Säsom anförare för det nya sällstapet nämnes hr Österberg, fom nyligen lemnat Elfforssta truppen och för närwarande mi stas i hufwudstaden för planens realise rande. Ideen synes icke wara oäfwen, och det är alls ide otroligt, att de utwandrande konstnärerna skola i nya werlden förwärfwa sig det erkännande och det bröd, som förmenats dem i den gamla. Lyda på färden. — Stndentmötet. I Göteborgs Hand. oh Söfarts-TJidnina för den 15 dennes lemnas följande beffrifning öfwer Audenternas wistelse derstädes: Studenterna från Köpenhamn och Lund anlände i går eftermiddag kl. 6 och emottogos ä banhallen af fina kamrater från Upsala samt härw. festkomiterade Sedan komiterade från Kristiania uni versitet utdelat inqwarteringskort och programmer för anordningarne under wistandet i Kristiania samt resenärerna emottagit inbjudning till festen å Lorensberg, begåfwo de fig till ängfart. Carlfund, med hwilken de skulle fortsätta resan. Ett starkt och ihällande regn började redan wid 664tiden oc fortfor med oförminskad häftighet hela aftonen, bwilket missaynnande inwerkade på festen å Lorensberg. Deltagarne i denna, re. senärerna, inbjudarne och dessas damer, uppgingo tillsammans till minst 1000 personer. Efter det sexan intagits uti reftaurar tionsbyggnaden, hwilkens alla lokaler uteslutande härför woro upplåtna, begaf man fig till den festligt dekorerade tear tersalongen, der långa bord med bålar stodo uppdukade. Talarestolen, fom war omgifwen af granar och ofwanför hwilfen sågs Göteborgs maren, beträddes först af vostdirektören G. Ameen, fom i ett af bifallsrop ofta afbrutet tal, föresloa en skäl för Nordens konungar Carl XV och Kristian IX. Derefter föreslogs gåsternas, studenternas från de tre nors diska rikena, skål i ett wältaligt och poes tiskt språk, af doktor A. Ekström. Dens na skäl beswarades af d:r E. BV. Mons tan (för Upfalienfarne), docenten Fr. Smitt (för Lundensarne) och pastor H. Hostrup (för Köpenhamnarne). Widar re följde en ftål för de nordviffa univer. fiteterna, föreflagen af br Hedlund, och slutligen skälen för damerna, fom ut: bringades af norffe kandidaten Hertzberg. Det ihållande regnet gjorde det nästan omöjligt att wistas ute i det fria, hwarse för också trängseln inomhus skulle ins werkat menligt, om ej, säsom nu war fallet, ven liflina och glada finnegjtämrningen kommit deltagarne att glömma denna obehaglighet. Under festen utdelades följande Hälening till Göte. borg, författad af studeranden L. Essen från Upsala: Jfrån den strand, som smeks af Fyris wåg. Från Odins gamla land, få rik på minnen, Wi dragit ut ett fredligt wikingtäg,