— En melkanisk arm och hand. Ett wackert bewis på den konstfärdighet för hwilken den swenska befolkningen tyckes ha medfödda anlag, hafwa wi i dag att omförmäla. En korrespondent skrifwer nemligen till Aros följan de: Den 28 Auausti 1868 omkring kl. 5 e. m. inträffade wid Surahammars bruk i Sura socken den olyckshändelsen att snickaren Ramströms derstädes 13-årige son, hwilken war sysselsatt i brukets werkståder, wid det han gick förbi twenne i gång warande och till walswerket hör rande så kallade koppeltrillar, halkade omkull och derwid kom emellan kuggarne å nämnde trillar, hwarwid wenstra ar: men hel och hållen krossares samt afslets tätt inwid axeln och högra handen swårt skadades. Brulets läkare efterskickades genast och på yrkan af honom insåndes gossen på natten till lazarettet i Westerås, för att der erhålla den wård fom mar af nöden, och der wederbörande läkare fann nödigt att mid handleden aftaga den swårt ffas bade högra banden. Gossen mar nu får ledes beröfwad fina beage bänder och hela wenstra armen. Efter tre månar. ders wistande å lazarettet utskrefs han derifrån nästan fullkomligt läkt samt i öfrigt frist och wid godt mod, ehuru stympad. Men bwat skulle han nu funna fys selsätta fia med? Fadren, bwilkfen är en sticklig arbetare i sitt yrke och eger myden fallenbet för mekanit, nu feende fin fon urftåndfatt att i ringaste mån tunna bjelpa fig sjelf och bidraga till fin försörjning, började genast fundera på, huruwida det ide more möjligt att på mekanisk wäg åwägabringa något, fom till någon del kunde ersätta åtmins stone den högra handen. Efter många försök lyckades han åstadkomma en tång, fom genom armens krökning och utfträdning, öppnar och fluter sig och med hwilfen goesen kan taga och fasthålla saker. Men fadrens bemötanden stannade dock icke härmed. Då han såg sig hafwa lyckats förskaffa gossen ett, om och ofulls komliat hjelpmedel för praktisk merffambet fattade han den föresatsen att äfwen söla konstruera något, som kunde ersätta den saknade armen. Ramström satte ges nast fin plan i werket, oh har också ef: ter mycket arbete och ide liten uppoff ring af tid lyckats åwägabringa åt go8fen en arm med band, fom wäl är ofulls ständin, men dock gossen till mycken nytta. Sjelfwa armen är sammansatt af trå, kork och fjedrar af jern med ledgångar wid armbogen, handleden och å handens inre sida. Den är fästad wid areln me delst remmar, hwilka spännas öfwer frops pen. Någon rörelse åt armen wid axeln har ide kunnat åstadkommas, utan be finner fia armen i hängande ställning. Wid armbogen ästadkommes rörelsen genom axelns böjning och sänkning. Hand: ledens mer eller mindre hopknipning äfwen genom en dylik fjeder. J den po: sition, vegfa leder ställas, förblifwa de till def; de omsättas; få att om man t. er. i handen sätter någonting, fattar handen detsamma genom tryckning på ofwannämnde fjeder och fasthäller det ganska hårdt. Gossen är rymegdelst i ftånd att äfwen bära ej obetydliga tyngs der. Med nu nämnda konstgjorda häns der och arm är han i ftånd att uträtta