Den första werksambet, hwarmed men. nistan måst begynna, har warit att odla jorden, för att åstadkomma sitt lifs uppehälle och äfwen förskuffa medel mot fin lropps slyctande mot windar och tölt. Det begyntes dermed, ret fortgår ännu och tan ej upphöra få länge mens nistor finnas. Barbarismen fan bort: sopa throner, statsmän och civilisation, fon arusa palatsen, fabrikerna, borttaga lassorna och låta bankerna förswinna — ven fan undwara alt detta, men bet stoft fom foten berör, är lika nödmäindiat för alla. Från urskoaarnes innes byggare till den purpurklätde mannen på samhällets höjder äro alla famhälgtlasser beroende af jordens bearbetande och alstringsförmåna. Det är ej afbrott deri; bet är en ewig fortgång. Man talar om handelns undergörande krafter, om penningens wälgörande eaenskaper och om industriens utomordentlina inflytande på mensklighetens utwedling; man ordar derom och upprevar det igen; man wäxer in uti tron på dessa werksamhetsarenars aumakt, ja, man skall låla öfwertygelsen derem fastwäxa i wårt land, intill dess man stär som uppwaknad ur en dröm, med hungersnöten öfwer öronen, och tå först erins rar fia att man under framrufandet belt och hållet afalömt sjelfwa tärnstyrkan och upphofwet till både handel och in: dustri, att man belt enkelt förbisett menffs liaheten i det hela och endast tänkt på det lysanre lifwet. Riktevomen, tjenitemän i allmänhet ech handeln besitta ftörsta förmågan att uträkna fina fördelar. De komma oftare i beröring med bwars andra, tagas stundom om makten, men förena fig oc för att åstarkomma pe mensamma fördelar, och fruften af des ras många segrar begynner allt att fönnas något tung och werka menligt på sjelfwa kärnkraften. Men hwar finnes tå tenna unterbas va jätte fom är i fråga; denna maktens aenius, fom är fia sjelf nog och fan ut: rätta få mycket för andra; fom i fitt enklaste tilftind kan kläda och föra fig sjelf och lefwa oberoende af statsmän, köpmän, tienftemän och penningmän, men utom hwilken alla dessa storheter måste upphöra att existera; denna makt, på hwilken deesa storheter upptorna sina palats och bygga sin wälgäng; denna makt fom, rätt tillgodosedd, bilrar ftaernas styrka, men fom, åfitofatt, flut. ligen nörgar till och kan befalla höpheerna att gifwa sig på nåd och onåd? Förgäswes spårar du denna kraft på amhällets höjrer. Du skall få gå länge på hotel Rydberg och intaga vina minds sagar och finner ej en skymt af jätten. Hasselbacken fan ej uppwisa någon Yes orefentant för kraftgestalten; på börge salter, på spektakler, i de lysande falons terna, öfwer alt söker vu ven fåfänat. J småstäderna larfwar ru till Carlba: erna, besöker foirger, och tittar dia öfverallt wäl omkring, utan att möta nvad du söker; du får måhän sa derwid e mycket rart och lysande, men den rät a storheten träffar du ej ändå. Men et mar då en rilktig krypskytt, fom ej vill synas, och blyg måste han wara, om ej will wistas ibland bildadt och )yngliat folk, och få skulle ten der ofyns ige funna wara någet af betydenhet: möjligt!! Om tu en sommarmoraon, efter för. ta solstrålarnes helsning, wid en krök ing af wägen i löfdungen, framskyndar not en slätt, så möter dig ej sällan den ifgifwande taflan af ett eller annat tjog