dessutom. Efter beräkning af 5 mils resa för hwarje person, måäste aflöning till fången bestäs för resedagen. Aflöningen, antagen till 25 öre för personen, utgör för hela antalet 889 rdr 75 öre. Wi hafwa sedan att beräkna 2 skålp. brör om tagen; detta efter 5,66 dygn för hwarje person utgör 39,576 skålp., hwilfet med ett pris a 8 öre pr skålp. ut: aör 3,166 rdr 8 öre Härtill kommer slitningsersättning för beflädnadsaoch sängklädespersedlar i häktet, hwilken, ens ligt redogörelsen i förutnämda fångwårdsberättelse, i medeltal utgjorde 6,, öre pr dag. Efter ofwan beräknade 5,6 dygn för hwarje person 1,246 rer 65 öre. Lägges dessa summor till ven för forslingen upptagna summan så blifwer summa summarnm 59,641 rdr 49 öre, uts förande i medeltal 16 rdr 76 öre för hwars je person, detta dock för uträknade medeltiben 5,96 dygj; och blir således priset för en tags fångelse wid matten och bröd i medeltal 3 rdr 1 öre. Någon kostnad för bewakningen är ändock ej inberäkrad. Ur annan fynpunkt betrat: tadt, är detta slags fängelsestraff förs kastligt, emedan derigenom utöfwas en orättwisa som nerkar att likhet inför lag emellan den rike oc) den fattige en: dast är ett tomt ord. Att ven förre tager ur en god kassa en ebetydlig sum. ma till böter, är för henem ett högst ringa straff, eller rättare ide straff, utan blott en liten uppoffring af penningar; för den fattige åter, fom soknar tillgåug att gälta böterna med, förwandlas degsa till fängelse mid watten och bröd. Dessutom skall han forslag på fängskuts till länets fängelse, hwilket ofta ligger på ganska stort afftånd från hemmet; mid ankomsten till fängelset iklädes han fång kostym, inneslutes i cell och blir lika med den största brottsling. Detta i fråga om brott, som kunna med böter gäldas. Skulle ifrågawarante straff wara lika d. w. s. lika kännbart för den rike och fattige, så skulle, allrenstund den sednare ide fon — den förre icke få gälda börs terna med penningar. Men det ligger något oegentligt uti att betala en skuld genom att äta och dricka. Enklare wore wäl, att betalningen utgjordes genom arbete. Den rvömrdre behöfde vå aldrig forslag långa wägar, fom fånge, emedan sådant arbete kunde utgöras för den kommuns räkniug, der ten dömde har sitt hemwist, och staten gjorde en befparing af omkring 60,000 rer om året. Man må betrakta frågan: bör fängelfestraff mid watten och bröd afskaffas — säger Sk. P., med hwilten wi instämt ur hwilken synpunkt som belst, så måste swaret owilkorligen blifwa jakande.