unnu swårare swarta rofmasken), gäller att genast göra hwad man kan för att bindra dess ödeläggande framförd. Kör ständigt hästhackan med derwid fästade rustor; tälmasken fan bortplockas någor lunda lätt, då de af masken angripna bladen äfwen aftagas; är gallring ej wert ställd då masken uppträder, torde den bör ra uppsljutas: det har wisat fig att ogallrade rofwor angripas obetydligt af den swarta masken. Ankungar äta maft flis tigt, om de wallas på fälten; morgnar och aftnar böra de då få torr hafre (äldre ankor förmås dertill ej få wäl fom ungarne). Att utså kalk och dylitt wisar sig sällan lunna hindra det onda. Morötter böra lupas efter skedd gallring och rensning. Kålrötter och rofwor trifwas bäst utan tupning. Potatisfälten böra harfwas skarpt då de första bladen sticka upp. Försumma ej fupning och rensning i rätt tid. Många behöswa i år släppa korna på bete tidigare än wanligt; det gäller då att öfwergången ej sker för hastigt, titafom att djuren erhålla sitt dagliga foder behof. Det är muycket illa om ej få pass stråfoder finnes besparadt att det i god förening med oljekakor eller annat fraf: tigt fodermedel fan fulla betetå otillvädlighet i fin början. Få djuren foder inne jemte betet, är godt att släppa ut dem redan då de blott funna erhålla sitt Halfz wa soderbehef på betet. Tirigt betade I wallar afätas jemnare och återwäxa bättre: långt wuxna, nedtrampas, rotas och Åter wäxa långsamt och ojemt (gäller ifynnerhet der timotejen råder). Betestiden är når billigaste utfodringstid och bör miss serligen begagnas till sin fulla tidslängd. Hwad dragarne beträffar, haf dem på kraftigt foder inne så länge som möjligt. Sommar-stallfordring medför fina många lända fördelar fon dock ej tomma ifråga annorstädes än der jorden är i hög wärtfraft. Der den utföres, påminnes om wigten af god luftwexling för insetternas fördrifwande, som annars beswära djuren få att alla fördelar snart upphäfwas: mi dare: flå grönfoder endast för dagen; arönz fodrets blandning med halm är egentli gen behöfligt blott för wicker och råg. Wigtförhållandet emellan grönfoder och torrt af samma flag är i allmänhet få fom 5: 1. Gif pålagda kalfwar kraftigt tillskott af oljelakor jemte fint gräsbete. ams men böra få oljekakor och hafre få myc tet de wilja förtära, fom bör finnas att tillgå för dem inuti afftängda fettar med få små öppningar att mödrarna ej kunna inkomma dit. På såwäl kalfwarnes som lammens första kraftiga utweckling beror till stor del, om de i fortsättningen lem na goda eller otillfredsställande resultater. Qwigor uti andra året böra ej födas för wål; de utweckla fig annars lätt till djur med öfwerwägande benägenhet att feta fig. Jhågtom, wid trädesbruket för leran, djupplöjning i torr jord med blott fyra tums breda tiltor; en fådan plöjning går långsamt, men motfswarar flera bruk med de bästa harfwar; twärptöjning, utförd på detta sätt, kan ej ersättas af något annat bruk. Att ej nedplöja gödseln på styf jord är ett godt sätt: den jäsning jorden undergår, betäckt med gödsel, öfwerträffar den luckring fom åftadfommes då gödjel nedplöjes. Wål stött gödsel förlorar intet af wäsendtligt wärde dåm den sprides och får ligga obetäckt på ytan. Grönfoderwäxter fås under hela månar den. Flera slag deraf äro wärda att bru: fas allmännare än hwad fom sker: såsom bohwete, spergel, senap, raps m. fl. utom wider, de förstnämnda för sina stora för: delar af fort wåäxttid och billigt utsäde. De lemna stora foderqvantiteter af god beskaffenhet: de lunna med fördel sås på trädan efter dess gösling och lemna då tillfälle till stallutfodring, foderbergning Clas AAAA ÖmDo