stämning, och de samlade fig åter i enstilra grupper för att klandra kaptenens uppförande, Då likwäl, enligt ett pams malt amerifanskt ordsprat, twå amerika: vare ide funna wara en qwart tilljams mans utan att politisera, få förlorade sig snart samtalet i en diskussien om Lincoln, general Grant, Clellan, Leuis Napoleon m. fl. och slutligen gingo de ifriga talarne in i fina kajutor, för att hwila fig till andra morgonen och gå i land i Baton Rouge. Dcck skulle ett sruktanswärdt uppwaknande träffa dem. — Om morgonen framemot klockan tre eller fyra, då redan en röd strimma i öster förkunnade dagens ankomst, då wi skyndade förbi förstörda plantager och närmate oss staden Baton Rouge, ren sista stationen till New-DOrleang, war den andra Ångaren, fom unter förra dagen och natten förföljt of, helt nära. Def enorma skofwelhjul piskade det gula matt net till skum och upphwirflade bakom fig en få skyhög wattenmassa, att man trodde fig flytta ut på öppna hafwet. Detta andra fartyg hette Lonisiana, uns derhöll likaledes fommunifation mellan Saint Louis och New-Orleans och hade kanske lika mycket folk ombord fom Flo: rita samt egdes af ett annat bolag. Mu blef kaptenens gåtlika uppförande klart för oss; han hade såsom befälhafware på en Missiesippi ångare, så att säga, satt fin heder i pant på, att han före det rivaliseranre bolasets fartyg skulle an tomma till New Orleans, och hade äfwen härom ingått ett högt wad. Hittills hate Florira warit få lycklig att mid alla stationer winna på flin mettäflavinna, Leuisiana. Derigenom gjord når got säker, slappades kaptenens ifwer, så att det lyckaces Louisiana att upphinna Florida mellan Vicksburg och Baton Ronge. Det tycktes fom om kaptenen på Florida hade helt och hållet tappat hufwudet. Beständint wid spräkröret, som ledde från kommandobryngan till maskinrummet, nedslungande han de wan: sinnigaste befallningar. Wisaren på maskintelegrafen petade fortfarante på ftörfta Haftighet! och maskinen war ansträngd till det yttersta. En kort stund flögo fartygen bredwid hwarandra med en swindlande hastighet; wi wäntade hwarje ögonblick, att båda ångarnes skofwelhjul skulle hänga upp fig i hwarandra. Ändtligen sågo mi wid en krökning, fom floden gjorde åt mens ster, Baton Rouge ligga framför of; Couifiana gick på Floridas wenstra sida och hade således den minsta krökningen att göra. Trots all styrmannens på Ftorira skicklighet, lyckades det mertäflas ren, att komma en skeppslängd framför och wisa oss fin akterspenel. Derigenom råkade Florida i Louisianas kölwatten, och då detta kölwatten upptornade wågor lilsom hafwet under en storm, så blef vår ångare efter. Innan wi nädtde lands ningsplatsen i Baton Rouge, gjorre floen åter en krökning åt höger, och fapenen beslöt nu att bär åter försöla fin ycka och antingen komma tirigare till and än rivalen, eller att borra ben fers vare i sank. Hwad fom fanns bränn vart ombord mäste eldarne kasta under dannorna för att öka lågan och deriper siom hettan. Hela fat tjära slungades n i afgrundsgapen, och passagerarne todo, blefa af förskräckelse på fördäcket ch betraktade det oförwägna tilltaget. De ombord befintliga soldaternas offierare hate all möra att bland tessa ibehålla discipinen. Man kunde förs itse den katastrof, som skulle inträffa. Tjocka rölmoln bolmade ur de ofantliga korstenarne, skofwelhjulen kastade watt vet lift skum i luften, hela den kolossala naslinen brakade och darrade i alla fog ingar, ångpipan lät höra det sälla, lydebådande ljud, fom frambringas wid — —— — sme ingars gebiet. Man gifte sig med ett rummer ntan att hafva sett det: man