ter alldeles ide N. MN. oc ni har ide heller welat tala med N. N., utan ni bar bara sölt efter ett tillfälle att funna få frjäla. Nu föll qwinnan i häftig gråt och bekänre att tet werkligen warit hennes afsigt. Hon hate 4 fmå barn och ingenting att pe tem att äta samt försäkrare, att det wore första gången, fom hon hate försött att skaffa fia någonting på oärligt fött. Mannen, som wille öfwertyga sig om sanningen af hennes uppgifter, följte med henne bem och fick der ståra elänret i dess höpsta grad. Fyra barn, of hwilka bet äldsta war 6 år, halfnafna och aråtante af bunger; ett bohag, beftåente af ett nam malt bort, litet halm i en wrå och ter: öfwer några trasor, fe ter ten foralipa taflan, han fick ffåra. Seran han af huswärten erfarit att den stackars qwins nan bittillg hade fört en rättskaffens wandel samt att hon genom fjuttom blifwit twungen att pantsätta fin tarfliga lösegendom ech terefter nedsjunlit i ben yttersta nöd, fom slutligen vrifwit henne till det fifta förtwiflade stegct, gaf ban henne straxt ett ganska rundligt uns derstöd och hwad fom för henne war änvu bättre, sätert löfte om att skaffa benne passande och stadig arbetsförtjenst. — Från Sdlefien omtalas som tecken till en owanligt tidig wår, att rågen fatt ar redan den 19 April. — Det första telegram mellan Amerika ech Helsingör experierares den 12 Maj på e. m. Det afsändes från Ames rika fl. 4 ech mottogs af adressaten, handlanden Ponteppidan i Helsingör, 2 timmar senare. Telegrammet innehöll 12 ord och kostare 68 rer swenskt — Engelsmännens originalitet har nyligen wisat sig på ett fasawäckande sätt i twå fall af sjelfmord. Twå pers soner ha nemligen utfört det fattade beslutet att bränna sig sjelfwa lefwande. Den ene, en tidningskolportör, öfwergöt fina kläder med parafinolja och tände der efter eld på dem; den andre, en landtman, uppstaplade i ett rum ett bål af wed och kol och satte fig ofwanpå, sedan han ftuctit det i brand. Vågorna wäckte snart tjenftefolfets uppmärtsamhet, de skyndade dit, och funno fin husbonde få illa förbränd, att han dog twå timmar derefter. — Följande cpisod ur den belgiske fi nansministern Frerce:Orbang lefnad — denne mans, fom nu å Belgiens mwägnar fört underhandlingarne i Paris om ordnandet af ren internationella jernwägstwisten — omtalas i franska Monitören : Då Leopold den andres nus warande premierminister ännu irkade fina universitets studier, ajorde han bes kantstap med en ung, wacker och älslwård flicka, fom tillhörre en af Belgiens rifaste industriella familjer. Snart betogs han af kärlet till den sköna flickan och hare lyckan att wara älskad tillbaka. Men hennes föräldrar wille icke lemna sitt samtycke till de unga älskandes före ning. Näågon tid derefter nalkares den bag då Frere Orban (den tiden hette han endast Frere) skulle genomaå sin sista examen. På morgonen samma dag träffate han den unga flickan. Om du lyckliat beftår vitt examensprof i dag, — yttrade hon — fom dä i afton till oss i wår teaterloge och jag answarar rig för att jag i så jall inom en månad är din hustru. — Men dina föräl ) trar? — Jag swarar för allt —