Religionsfrihetsfrågan. Lagutskottet har i anledning af twens ne inom andra kammaren af hrr S. Ribbing och A. P. Siljeström wäckta mos tioner angående utwidgad religionsfrihet hemstält att rikstagen wille för fin del befluta utfärdandet af en författning ans gående främmande kristna trosbekånnare och deras religionsöfning, så lyrande: Med upphäfwande af kongl. förorts ningen angående främmande trogbetäns nare och deras religionsutöfning den 23 Okt. 1860 samt kongl. kungörelsen ans gående lysning till äktenskap emellan pers soner, af hwilka den ena tillhör luthersk församling och den andra tillhör annan kristen trosbekännelse den 19 Jan. 1847, förordnas som följer: S 1. Wilja bekännare af annan fris sten lära, än den evangeliskt-luthersta bilda särskild församling, göre derom hos konungen ansökan, samt uppgifwe fin trosbekännelse och församlings ordning; bifoye och, der de swenska kyrkan tillhört, bewis om fåran anmälan för utträde derur, fom i S 3 omförmäles. Finner konungen skäl att ansökningen bifalla, esse den församling rätt till offentlig religionsöfning. 2. Säålunda tillåten församling ans ställe såsom föreständare en dertill lämplig person samt göre derom anmälan, i Stockholm hos öfmerftåthållare-embetet och annorstädes i riket hos konungens befallningehafwande; och må förfamlingen derförinnan ej trära i utöfning af de henne tillkommande rättigheter.