vidare än att de fingo fatt i en vildbrådshandlare här i staden — Hasenmiller, i fall ni känner honom, men ni är väl obekant här i trakten — den drogo de inför rätten, och han skulle på senare tiden haft mycket att göra med Merkel; men de kunde ingenting bevisa honom. Jag måste derföre ett par gånger in till staden; men der kunde intet uträttas och då Merkel hade rigtigt kommit undan blef saken glömd, och jag fick inte ens ersättning för sveda och värk. Men för tusan, klockan är snart nio, och jag skall möta i poliskammaren för ett par skogstjufvars skull. Er grogg kan ni väl ändå först dricka — se der kommer hano vNå ja, så länge få de väl väntap, sade mannen leende, i det han förnöjd smakade på drycken. Åndtligen hade han tömt densamma, skakade vänligt den hvitskäggige mannens hand — derute slog klockan just nu 9 — hängde åter skjutväskan på sig och lemnade med raska steg värdshuset, för att inställa sig på bestämd plats. Merkel satt liksom i en dröm. Han var till mods som om han ej längre tillhörde jorden, utan sväfvade omkring med englarne i de himmelska rymderna. — Kaurich lefde — han hade icke dödat honom — han. var ingen mördare, och den ändlösa smärtan och samvetsförebråelserna hade varit onö