Norrländska Korrespondenten – 2 april 1869, sida 2

Det onda samvetet. Berättelse af Fridrich Gerstäcker. Förssa kapitlet. Huruledes Justus Merkel gick på jagt i skogen. Justus Merkel hade till en början varit bundtmakare och då haft en temligen liflig rörelse; men hans passion för jagt höll honom största delen af dagen i skogen, så att han derigenom försummade sin verkstad ända derhän, att till slut ingen menniska ville ha något arbete utfördt der. Detta bekymrade honom dock föga, emedan han ändå möjligen kunde släpa sig fram med tillhjelp af en liten handel, som han började med närboende jägmästare, af hvilka han köpte skinnen efter åtskilliga rofdjur, såsom räfvar, mårdar, uttrar o. s. v., dem han sedermera afyttrade i staden. Detta lif behagade honom också; han hade ingen familj; han kunde uu hela veckan i ostörd ro ströfva omkring och lefde dessutom derute på landet mycket billigare än i staden. Men jagtbegäret var hos honom alltför djupt insupet, för att kunna blifva fullkomligt utrotadt. Han hade förut sjelf haft en liten jagtmark, och hade då såsom en god skytt ofta blifvit inbjuden till mången jagt i grannskapet;