Norrländska Korrespondenten – 2 mars 1869, sida 1

leriboden. enffttw nocet ev VIL ö wuxro upp och wisade sig uti frodiga äpple och körsbärsträd, hasfel-, minbärsoch frusbärsbuskar, ekar m. fl. här sällsynta märter. J Jannari 1837 afled kaptenskan Rahbin, hwarefter mamsell Lindftröm, i möjligaste måtto isolerad, hebodde dels torpet å Frösön, dels fin i Österfund es gande gård. Mamsell Anna Elisabeth Lindström afled i Östersund den 25 Aug. 1868, efterlemnande följande teftamentas riska dispositioner, neml.: 4000 rdr till en fond, hwaraf räntan såsom pension skall lika fördelas mellan 4 embetsmäns eller borgares enkor eller oförsörjda döttrar, som deraf funnits mest förtjente; 1000 rdr, hwaraf räntan skall tillfalla mamsell L:s wårdarinna de sista 8 lefnadsåren, madam Märtha Byström, under dennas lifstid, hwarefter den årligen den 15 Sept., mamsell L:s begrafningsdag, skall utdelas till en eller flere bland stadens fattige af arbetsklassen. Första utdelningen från den större donationen utfaller nu tillstundande I:sta Mars och sedermera hwarje 1:sta September od) 1:sta Mars och lyftes hos magistraten i Östersund, i hwars mård ter stamentet är lemnadt. Enligt ett i teftar mentet irfördt förbehåll, har mamsell L. före fin död sjelf utjett de första Penjionärerna, neml. komministersenkan Cathavina Lockström, majoren A. Lucanders oförsörjda dotter Charlotta Maria, räntmästaren J. Bergs oförsörjda dotter EChriftina Ulrifa och direttören wid Elfdalens porfyrwerk Pehr Forsgrens oförförjda dotter Catharina Charlotta. Widare har mamsell L. testamenterat 300 rdr till Östersunds barnhem, 100 ror till wars termästaren Falcks enka och några mindre guldz och silfwerpjeser samt bohagsperfedz lar till närmaste wänner och bekanta; vet öfriga af qwarlåtenffapen, sedan alla oms lostnader blifwit bestridda, skulle af fattigs wårdsstyrelsen utdelas till några de mest behöfwande och deraf förtjente bland ftar dens fattige. Några slägtingar förklarade mamsell L. sig icke ega i lifwet. Frid och wälsignelse öfwer den hädangångna! Söderhamu. Sistlidne Onsdag kl. 2 e. m. war härstädes anbud till en större eltswåta. J en drängstuga i handlanden Sundgrens gård hade en dräng haft den oförsigtinheten att lemna utan tills fon en i kakelugnen uppajord eld, bwilfen derwid nedföll och antände på golf wet befintliga hyfwelspånor. Elden flädtes genast genom hastigt tillkommet folk. — Arbetaren Olof Hägalunds från Säfwar i Westerbotten fon Auaust och afwikne sjömannen J. G. Frunts hithös rande son Erik Axel, den förre 9 och den sednare 6 år gammal, hade Tbhorddagen den 18 Febr. afwikit från staden utan att man wisste hwart de beaifwit sig. Sedermera berättades, att twenne gossar blifwit sedra på ifen, styrande fina steg utåt stärgåärden. Med anteds ning deraf sträckte fig forskningarne äfwen åt denna trakt, och i Söndags åtta bagar lyckades man att anträffa de ef tersökte. Men förfärlig och hemsk mar den tafla, fom nu mötte ögat. Under golfwet af en inspektor Nordberg tillhörig fiskarstuga på Hörningsholmen, cirka 114 mil från staden, faun man de båda barnen. Dören hade påtryckt dem fin pregel; stelnade tårar sutto på kinden; den lilla 6 åringen hade krupit få lånat under byggnaden att stenfoten delwis måste rifwas, för att få fram honom, och råttorna höllo nu gästabud på liken. Man wet att de små warit utsända, för att på torget köpa mjölk, men då nägon sådan för tillfället ej fanns, hade de på eget bewåg begifwit sig på wäg åt Norrala, för att der möjligen få behofwet fyldt. Wid Wågbro hade de fee dan nedgått på sjön öfwer det s. k. Flaket och, troligen nu wilsna, styrt kosan utåt hafwet ända till hafswaken, ty äfs men der wisa fig deras spår. DÅ de återwände, begynte mörkret efter all sannolikhet att inbryta; den omnämnda, obebodda stugan wisar fig nu för deras blickar, hungriga och trötta föfa de hwila och somna så in i den långa sömnen. Enköping. Kopparslagare-gesällerna Salomon Ljunaström och Jöns Petter Swensson ha blifwit dömda till 4 års fstyofforhofo och L. SYiÖs FBiefng At A