winnan Danner, afled sör kort tid sedan i Köpenhamn, oc) erhöll af fin dottar en pompös begrasning. Den nu aflidaa war för flere är sedan städerska wid k. teatern och i denna blygsamma famhälgställning blef hon mor till den dotter, fom, efter många ffi tande öden, skulle sluta fom tansgrefwinna och en konunas gemål. På fin älterdtom bedde hon trefligt och sorafritt i ett litet bug, fom hennes totter slänkt henne, och ver dens na, med priswärd glömska af den hårda behandling, fom hon i barndomen af fin moder fick röna, regelbundet hwarje dag aflade besök eller tillbragte några timmar på aftonen. — Enmbetsmännen i England. Med Englands nya representation ha friskare wintar börjat blåsa inom det engelska statslifwet. Den nya minifteren fortfar ifrigt med fina reformer inom embetswerken för att åstadkomma besparingar. Ingen dag förgår7, skrifwer en forrespondent, utan att man hör talas om indragning af en eller annan wäl aflö nad tjenstebefattning, eller om fulllomlig tilstängninn af någon fom öfwerflödin ansetd kansliaftelning. Obarmhertigast företaga Cart nell och Childers fina rens ningar inom kriRes och marindepartemens tena, och en werklig förskräckelse råder inom embetsmannawerlden hwilken bhittills fört det angenämaste lif man fon tänka fia. — Inewarande år är ett fekular-år för twenne i mensllighetens historia högt framstående män, Närapå samlidigt föds des för 100 är sedan Napoleon I och Alexanter Hon Humboltt. Den förres rylte öfwerstrålade länge alla bang fom: tidas, men efter en fort och lysande bana förswann denna landeröfrande och menniskoföraktande krigsghjelte hastigt ibland tidens dunkla stuga gestalter, medan den fredlige werldsforskarens och menniffos wännes namn förblifwit en fortfarande utmärkelse för årbundradet. Humboldt sökte ide att, såsom fin ärelystne årös förwandt, göra menskligheten till ett medel för sina personliga mål och sin ära, utan canate twärtom hela sin pers sonlighets såwäl sysiska fom ancliga kraft, fin förmåga och fina insigter, åt menff lighetens tjenst och uppfoftran. — Jgelkottar och huggormar. Föls jande historia, fom berättas i MNords deutsche allgemeine Beitung för den 27 Januari, kan ba fitt lilla apropos för tagen, i anledning af den twist, fom i swenska tidningar på senare tiden förts angående igeltottens förmåga att motstå werkningarne af ormgift: Hr Durand i Battignolles inwid Paris, har en igelkott hwilken han skaffat sin enkom för att göra iakttagelser öfwer dess förhållande till huggormar. Han har förskaffat fig en samling af 20 stycken huggormar från Fontainebleau, J ven trädgård, der igels totten wistas, är ett litet rundt lusthus, bwillet är wäl tillslutet, få att ormarne ej funna undkomma. Hr Durand tog en dag sex stycken af dessa ormar och kastade in i rummet. Gå fort igelkotten märkte detta kom den i rörelse, stack fram nosen och gjorde fis beredd att angripa be ringlande reptilerna fom sökte efter någon möjlighet att undkomma. Denna jagt mar utomortentligt intre8: sant och igelkotten utwecklade derunder en för ett dylikt tjur underbar snabbhet i rörelserna. Ormarne ringlade sig