sköta din egendom. Du har vuxit upp till en vacker flicka, det måste jag tillstå, och du skall äfven blifva en god och förståndig hustru åt din blifvande man. Derföre, kära barn, har jag valt åt dig, du skall i vår granne Bendixen finna en bra man. Anna Maria hade blek och bäfvande afhört honom, det var henne som om en förfärlig tyngd sammanpressat hennes hjerta och intet ord ville komma öfver de darrande läpparne. Omsider tvingade hon mödosamt fram: Aldrig någonsin kan jag gifta wmig med den! Förvånad tog fadern ett steg tillbaka och såg forskande på sin dotter, som stod der med nedslagna ögon. Sedan fattade han henne hårdt i armen, drog henne till sig och frågade kort: — IIvarför icke? Ett ögonblick teg hon, derefter sade hon med fasthet: — Emedan jag älskar! Utan att säga ett ord, förde han sin dotter med sig hem, der modern trädde dem till mötes med ängestfull blick och händerna i bedjande ställning. — Kom in i kammaren, mor, sade gubben, du måste vara med. Inkommen släppte han sin dotter, gick ett par slag af och an i det rymliga, med stengolf försedda rummet, närmade sig derefter dottern och sade ännu