mannen. Men kunde man äfwen med rätta förewita honom att wara allt för brutal mot te små, så måfte man till: erfänna honom ten äran, att ban war litadan äfwen mo re store. Man på minne fig endast berättelsen om en wiss förnäm persenlighet, fom inträngde i Rothschilts kabinett metan denne war sysselsatt. — Tag en stol. sade baronen utan att se upp. — Ursätta, inwände besökaren något sårad; ni har wisst icke hört mitt namn; jag är hertig ve FFF — Det är bra, fwarare Rothfjhild, utan att lyfta ögonen från fina lappar; tag er då twå ftolar. J dessa ord afspeglar fig mannen i sin helhet. Kanske hade denna kärfhet fin grund endast i en ytterlig motiwil ja, ty man säger att han hyste ett grunt ligt förakt mot hela menskligheten. Och huru skulle bet äfwen funna wara ans norlunda inför allt det kryperi, all den lumpenhet, till hwars äslådare ödet re-. van titigt hade tömt honom, Ofmere hopad af efterhängsna tiggare, bestormad med anbud af qwinnor utan blygsel, af börsjobbers utan samwete — måste han icke blifwa hjertlös och, med werklig eller hycklad brutalitet, uti ett gemensamt förakt för hela fin omgifning gifwa ut: tryd åt fin afsky? Man fan ide göra fig en idd om an: talet af de bref utaf alla flag, med bör ver om listånd, fom dagligen anlände till honom. Der skref till exempel nås gon helt enkelt: MNaturen har gynnat er med alla fina förmåner. Hwarföre skulle ni ide wilja sätta mig i stånd att lefwa makligt, mia, som ingenting har? 60.000 francs skulle wara mig nog. Will ni låta endast näntorna af denna summa tillkomma mig, så skola wi wål äfwen funna komma öfwerens derom o. s. w. Eller också skref en uppfinnare: Bå wäg att lösa problemet till en epot: aörante upptäckt af mäderfpående tofftor (eller paraplykorkskrufwar, eter oomkullstjelpliga omnibusar) fattas mig nu ren obetydligheten af 25,000 francs, och jag räknar på .. . o. s. w. En och annan slref till och mer: Om ni ide i morgon, klockan 5 eftermiddagen, lagt 100,000 franc unter ben od) den ftenen, få . o. s. w. Dylika bref erhöll baron de Rothschild 150 a 200 stycken för hwarje morgon, företeende alla grader af dårskap, narrs aktighet, elände och förrerf. Den ene fom med en bön, ben antre med botels fer; han skulle rädda den enes ära, återgifwa den andre hang förlorade förmö: genhet; den ene begärde medel för att kunna lemna Paris, den andre för att tunna återwända vit. Och ide ett bref tom någonsin wilse; tet war alldeles icke tänkbart att något slulle på förloradt