Norrländska Korrespondenten – 23 februari 1869, sida 1

ACf—Z—Lt —a—2g--et— 14.1142 Utrikcs. Tyskland. En tyst titning will meta, att Ryssland och Preussen anwändt fin bemedlina hos Porten för att förskaffa Montenegro hamnen Spizza och att Porten ide är obenägen att efterkomma denna önskan. England. Drottningen yttrade ithrontalet: För: hållandena till utlandet äro alla de mest wänskaplina. Samtliga matter dela, ef ter hwad jag med glädie tror, mina önstningar i afseente på fredens upp: råtthållande, hwilket jag altid efter bä sta förmåga skall befrämja. J förening med mina allierade har jag lyckats bilägga stridigheterna mellan Grekland och Turtiet. Underhandlingarna med Förenta Staterna skola, såsom jag Hops pas, grundlägga en waraktig wänskap emellan England och Amerika. Orolig heterna på Nya Zeeland hoppas man med tet första skola wara ftillade. — For öfrigt utlofwar throntalet befparins gar i budgeten, upphäfwande af unvans tagstillståndet i Irland, förbättringar i reformbillen, underwisninas wäsendet, konkurslugstiftningen och irländska kyrkan. Nrankri fe. Walemwski ankom den 16 dennes, och konferensens ledamöter sammanträdde påföljande dag för underskrifwande af slutpretokellet. En artikel i France med öfwerskrift Sentiment frangaife inn håller föli.: Man tror fig bakom belaiska frågan skönja Preussens hand. Det är nöds wändiat, att utlandet får wata, att Hrants rife bar tröttnat wid det owissa och ofär kra tillståndet. Wåra förhållanden till utlandet antyta hwarken krig eller fred. Jngen älskar freden upprigtigare än wi; men detta tillständ of owisshet, fom dlottställer alla interessen och uppskrämmer alla sinnen, är werkligen odrägliat. Det är tid att utträra ur detsamma. Sonftitutionnet tlandrar belaiska ministeren i anledning af dess hållning, hwilken äragalägger ett misstroende, som ej kan rättfärdigas, då man betänker ten wälwilja, Frankrike wisat Belgien. Tidningen är öfwertyaad om, att reneringen skall anwända hela sitt inflytande, för att råta Belgien till upprätthållande af ven goda grannsämjan med Frankrike. Spanien. F. d. drottning Jsabella lärer mwertlis gen ej ha uppgifwit hoppet att åter fom ma till makten. Titningarne i Bayonne meddela att hon sändt 100,000 frank, för att utdelas bland dem af fina ans bängare fom befinna fia mid aränsen. Sauloig tror fia weta att denna summa ide blifwit skickad till Bavonne precis sasom understöd åt de så Jsabellas fat omfattande emigranter bwilfa befinna sig wid Pyrencerna, utan för bestridande af te löpande tostnader fom äro förkuip: pade med ten konspiration, hwilken har till ändamål Jsabellas återinsättande på thronen. Ett emot Prim rigtatt mordförsök misslyckades. Tre personer bleswo hits tate. — Ol zaga blijwer ambassarör i Paris. Grekland. Tidningen Presse berättar, att Dely: annis afsändt en cirkulärdepesch till Gretlands representanter i utlandet för att upplysa dem om den ståndpunlt, på hwillen regeringen fällt fig, då han gor: kände konferensens förklaring. Amerika. Enligt Jndåpendance Belge har lagen angående besättande af embeten blifwit