Norrländska Korrespondenten – 9 februari 1869, sida 4

mycket. De upphjelpa wårt eget gora sinnelag och wår gora wilia. Milda ord mildra wår egen själ. Onda ord äre bränter för wredens flammor och fom ma tessa att uppliga ännu måldfams mare, Goda ord göra andra menniskor wäl: sinnade. Kalla ord afkyla dem, heta ord upphetta dem, bittra ord sörbittra dem och wredgade ord göra dem wreda. Det gifwes en fåran wältig ström af alla ans dra slags ord i wåra dagar, att det wore önskwärtt om ibland dem kunde beredas en plats äfwen för goda ord. Det pifwes fåfänga ord, dåraltiga ord, förhastade ord, fiendtliga ord, enfaldiga ord, flyar tiga ord, stormance ord och orostiftande ord. Goda ord frambringa dessutom siu egen bild i menniskosjälen. Och hwilken älsklig bild är det ide! De stilla, lugna och hugswala åhöraren. De tomma hos nom att blygas öfwer smärtsamma olu: stiga och onda känslor, Wi hafwa ännu ide börjat bruka gora ord få mycket fom wi borde.