Konservativa råd till en rabnuliftift tid: nivgsfiritvare. Crs publicistiska Majestät! Jaga måste wäl, för att börja från början, få titulera er, efter ni tagit för er det storstätliga Wi, i lilhet med ans dra (!) wälriabeter fom regera. Det är oc för ert fött att repera, fom jag nu dristat nallas er papperstron för att i all undertånighet wåga en petition — bewars! — mot ert regerinassystem. Tycker ni att tet är fason att plita med händer och fötter för att lyfta mob: ben till något slaas rana och anseende i samhället, att mit all Gewalt streta för att förskaffa dess barn en bilrnina, fom för en half mansålder sedan knappt sanns hos te makthafwandes egna, åtminstone öfwerhufwud taget, och som ännu kan komma mången bildad att blygas öfwer att arbetskarleungen stundom wet mer än han, båte i historia och geografi och naturlära och hwad allt det der andra etyger beter. Och hwad ffal allt får vant der tjena till? ty ide må ni wilja försöka inbilla mia att deras omdömes förmåga i allmänhet derigenom uppötwas eller att te derigenom blifwa bättre medborgare, såsom ni follförledare få grannt pråla ut det. Åh nej, tro ej det; ve bli allt sämre, orualigare och, framför allt, den rätta och behöriga mat: ten mindre underdåniga genom det att be tro fig weta mer, än fom är nödipt att weta, d. w, s. mer än sin kristendom, inhemtad ur wår ypperliga katekes som på ett få lefwande fött lär dem hwad de hafwa att nöra och ide göra för att få ett ewinnerligt lif efter detta och en owärderlig enfaldig lyda i detta lifwet. Men äfwen i tdetta afscende regnerar ni uppåt wägagarna, då ni mill inbilla folk, att katekesläsningen är fördömlia. Jag förstår nen bwart ni syftar, ni swarta papperstyrann! — ni will utreta all kristendom, hwiltet ofelbart blir följden om ej wåra barn längre få penom fatefespluaaning, fom ni få eblyat kallar det, inskärpa sina kristendomgämnen i minnet från första barnromen; ni säger, att kristentomen derigenom blir en före ftåndgoch själsmördande utanlexa, fom barnen ej fatta, ej funna göra för fig lefwande. Ja, fe der ha wi det: liksom tron deraf skulle på det ringaste skadas? det är ben ortodexa tron ni mill åt och i dess ställe sätta förnuftet; det är klart, ty det är ju från edra pressar Förnuftets tidehwarf, har utgätt. Nej, låt ni man wåra barn plugga fatekteg och bibehålla fina fäders tro äfwen om de ej begaripa hwad re ylugaa eller få lif åt sin tro; ty så mycket wet jan, at: tron allena gör falis och det fan wara nog med bet tyder jag, utan något wir bare. Hwad slola sådana rer arbetareföreningar tiena till, för hwilka ni få myc tet ifrar? Ser ni då ide, att ni mätta misstager er, tå ni inbillar er att famhället består af endast befallande ech Ive