I HUDU enftat ossfiöttet ttstättttärto otdt!!Å till 14,200,000 francs, jernwägsskadorna oberälnade. Från Paris skrefs den 29 December: Wi haswa fortfarande storm och regn. Seine har på flera frällen, till och med i Paris, stigit öfwer fina bräddar. Bro pelarna stå helt och hållet under watten. Men flodfarten forgår ännu. J provins serna talas äfven om öfwerswämningar. Chere, Vienne, Jndre och Loire hafwa stigit öfwer sina bräddar, utan att dock anställa några stora förödelser. Rhone och Saone äro äfwen i stigande. Alla nyligen från Amerika ankomna fartyg berätta om fruktgnswärda stormar på Atlantiska oceanen. Ångfartyget Pantheon från Neworleans till Liverpool måste för brist på kol inlöpa i Oneenftown. Steppet hade uthärdat en rad af häftiga stormar, hwarunder sjön bortfpolade allting från däck, och den 13 December ströls äfwen kaptenen öfwerbord och drunknade. Skeppet Napier från Quebec till Liverpool, råkade ut för de för färligaste stormar på 40 gradera longitud wester om Cap Blear. Ångfartyget Iucen, fom den 2 December lemnade Liverpool, fom först den 22 till Newyork och ängfartyget City of Corl, fom den 5 afgick från Liverpool, fom först den 21 till Halifax. För Hamburg-Newvorlsla paletsleppet Boru:fia, med posten oms bord, brast skrufwen den 19 December i örpna sjön. Det gid för segel i Car nalen och blef den 27 of ett ångfartyg inbogseradt i Portlands hamn. — Olydor of knallhattar. J Norge hade en arbetare låtit inbilla fig, att om man gned ett tälilnifsolad med satsen ur en knallhatt, sinlle det komma att fe ut fom silfwer; då han skulle följa anmisningen exploderade knallhatten, 2 fingrar följde med och båda händerna ffadades för öfrigt mycket. En arnan arbetare wille salutera för fin föftmöj han lade en hnnallhatt på en stenhäll och slog till med en sten, knallhatten exploderade och till fogade honom mer än 50 får på händer na och i ansigtet samt fårade äfwen den bredwid stående flickan. Dessa woro ry namitknallhattar. -Jordskalf på hafsbotten. Från S:t Helena strifwer kaptenen på det engelska steppet Euphrosyne om ett sällsamt natur. fenomen, fom han observerade natten mel: lan den 8 och I November på Atlantiska hafwet. Wid midnatten förmörlades ho. risonten af swarta skyar, och i alla riltningar hördes ett dån, litt en aflägsen lanonad, under det att hafwet fom i en häftig rörelse. Kompasen vibirerade starkt och förlorade nästan hela sin polaritet. På himmelen wisade fig flera lysande meteorer, fiskar uppdöfo på hafsytan och ftötte i roliga rörelse emot skeppet, hmilfet skakades få häftigt i fina fogningar, att det knakade öfwer allt. Hafwets vultanista rörelse fortfor till selens uppgång, då wädret blef tlarare och lugnare. Kap tenen uttalar till slut fin öfwertygelse, att, om man dömer efter sleppets skalning, ett jordskalf på hafsbotten egt rum. — Tillftåndet på St. Barthelemy slildras i följande ordalag i utdrag ur ett bref derifrån, dateradt ren 25 November 1868, oc) fom metdelas af Stod: holms-Posten: Hela detta år har warit mycket ogynnsamt för St. Barthelemy i följd of ven ihärdiga torkan under 10 månader. Denna, tillika med föregåens de årg orkan och jordbäfningar, har ajort öns inwånare alldeles morfälda. Här är en stor och allmän klagan och hands fallenhet. Handeln är få port fom ine gen; emellertid har nu i renna månad mycket rean fallit. Tillständet på ön bar efter guvernörens död warit hönst bedröfliat. Förra posten mottogo wi unz derrättelse om, att kommendörkaptenen Ulrich blifwit utnämnd till guvernör. Alla tyckes wara mycket belåtna med detta wal, äfwensom att utnämningen sledde så hastigt, och att guvernören genast ans trädde resan bit. Han har warit här förut och är af många känd. Här på ön är för närwarande mycket fjuttigt. Barn, isynnerhet på landet, dö i stor mänad, helt säkert i brist på föra. Frän S:t Kitts hafwa wi med lerenad erfarit, att några fall af gula febern förekommit. Detsamma på de franskta öarne Guadeloupe och Martinique. Från S:t Thomas hafwa wi ej hört något i afseende på helsotillständet. Man hop.pas, att den kallare årstid, som snart infröffar sfall aöra slut på aula febern.