Article Image
de äfwen anse sig för goda att emottaga deras gäfwor. andra sidan funna wi ide annat än anse för ett åsidosättande of egen wärdighet, när borgerliga damer kringbära eller teckna bidrag på listorna. När hafwa de haft tillfälle att lära fänna prinsessan Lovisa, eller hennes mer eller mindre gera egenslaper; vär har bon kunnat blifwa för tem ett tärt och älffmärdt föremål; när ba te för henne fattat tillgifmenhet?! De tunna ide wara fäftate mid henne med andra band än underrånighetens. De stå hwarken till prinsessan eller hennes förälrrar i nå: gon tacsamheteskuld, och tå de ide an: setts wärriga att inlåtas i de kungligas boning, borde känslan af deras eget wärde ha förbjudit dem att taga befattning med denna af konungens öfwerståthällare pre: figerade insamling. — Sådana kunna åsiaterna wara. Efter en kyrkostämma i Twååker i Hals land lärer framställnina gjorts till Töre samlingsmerlemmarne om insamlina af bidrag till en julgäfwa åt prinsessan Lovisa; men allmogen lärer icke warit benägen för en rylik insamling, enär flera ansåno den rifa och runrligt aflönade konungafamiljen ide behöfwa mot taga gafwor af Sweriges fattina allmope, fom snart ide mäktar bära tungan af skatterna. — Follmöte. Enliat Folk. tidning hölls ett foltmöte i Wersås måndagen ten 11 tennes. Fjorton frågor woro framlagra, af hwilka blott 5 hunno af: hantlas. Patron Dyrfen sangerore få: fom ordförande efter enhälligt wal. De afhandlare frågorna woro: 1:o. Fors drar ej rättwisan, att all jord beskattas lika, och om få bör ske, på hwad fätt fan målet låmpligast winnas? Häröfwer uttryckte mötet fåfom fin gemen: samma önffan, att all swensk jord blefwe lita beskattad, rod att reformen skedde på såtant sätt, att ingen orättwisa foms me att ega rum, utan att ffälig erfättning lemnadeg den jord, hwilken genom fåran reform finge sig pålagd större skatt, hwartill medel kunde beredas genom en billig aflösen, fom den mera onerade jorden finge widkännas. 2:o. Huru bör rikets förswarewerk ordnas, på ret att ide en bel af nationen må deraf hår: vare betungas, än den andra? Mötet uttryckte såsom fin aemensamma tanke, att kronan för förswarswerkets behof bör öfwertaga soldattorpet till laga om: fång och i laga flid, men att jordegaren befrias från all widare befattning med soldatens antagande, underhåll m. m. 3:o. Ar del rätt, att skjutsskyldigheten skall utgöras af blott en del af Swerges jord, och bör ide detta onus helt och hållet lyftas från jordbruket? Häröf: wer mar mötets önffan, att ftjutsffyldigheten med det snaraste måtte helt och hållet lyftas från jorden och öfwertagas af staten. 4:o. Ar den nuwarande bränwinslagstiftningen befordrande en: skildtt oc) allmänt wäl? Mötet uttalade sig för att tensamma måtte fortgå i famma riftning, få att förbrufningen af bränwin än wirore minskadee; och på ven 5:te frågan: Kan indragning af åt skilliga tjenster ske, och funna åtskilliga löner nersättas? Önstades en lyclig lösning, hwarigenom behöfliga befattningar indrogos, lönerna jemkades efter behofwet, och att de uppkomna befparins garne komme bet allmänna till godo. —— —

26 januari 1869, sida 3

Thumbnail