saker, att man knapt skulle tro särant wara möjligt i wåra dagar. En bonde i Stedevi socken skall bafwa läst i bibeln eller annorstänes om nödwåndigheten af att årligen offra för fynderna. Han wille nu söka godtaöra fin förmenta före summelse, i ret ban till ett lefwande offer bestämmer fin bäfta oxe. Afftyrkt verifrån af fin gamla fader, får det rå stanna wid en aumse — somliga såga ett lamm. Nu sammanföres en wäldig rishön, ofwanpå ret stora bålet fafte banda gumsen mid en påle, hwarpå bår let antändes och netbrinner medan de kringstående sjunga och orten omkring såättes i förskräckelde öfwer den förmor rade eltswödan Så berättas det. Den ifrågawarande mannen skall warit låsare. Om händelsen är sanning, härlerer den fia dock utan twifwel från den ännu blond allmogen i många orter råvante ofunnigheten oc) qwarlefwande hetniskt mörker samt derpå grundade fördomar, och utgör en manina, att med mera fart pådrifwa folkunderwisnings anstalternas utbildning. Ett egendomligt konstwerk. Das garre före jul anlände till Skara elementarlärowerf en för detsammas räkning från Paris förskrifwen anatomift menniffos aeftalt, hwilken på följande sätt beskrifwes: Den är förfärdigad af papier mache i full menniskostorlek samt utgör werlligen ett owanligt konststycke. Man fer å densamsamma muskler, ådror, nerver m. m., ifrån de största till de minsta; man kan uttaga soch i små bitar sönderplocka hufwudskålens hela innehåll; ur bröstet framtaga och fär skilt i alla dess delar beffåda lungorna och hjertat: man fan likaledes ur magefavites ten uttaga lefwern och gallan, mjelten och njurarne samt magsäcken och tarmarne och af deras beslädande få den noggrannaste lännedom om deras konstruktion och läge; man fon aftaga det ena benet och armen för att fe huru en sådan ser ut innti, fe dan den t. ex. blifwit afskuren, o. s. w. Alltsammans är beundranswärdt wäl gjort och högeligen intressant såwäl för den os kunnige fom för wetenskapsmannen. Fi guren kostar öfwer 800 rdr. — Widskepelse. En jungfru, wid namn Anna Magnusson, som å Redbergslid wid Göteborg nyligen börjat idka en bageri rörelse, besöftes för några dagar sedan af en qwinna, Johanna Maria Carlsson från Bostorp i Skepplanda församling af Ahle härad, hwillen sade sig wara från Finland och i följd deraf begåfwad med öfwernaturliga krafter. Hon öppnade för Anna utsigterna till den mest befymmers fria framtid, lofwade att blott genom några droppar, fom hon wille blanda i mjölet, göra hennes bröd få utomordent ligt fmalligt att det inom loppet af en tort tid skulle ligga i hwar mans mun. Man låter dagligen bedåra fig af fämre löften än detta. Den enfaldiga nappade straxt på kroken och öfwerlät åt bedragerskan hela sitt lilla nyinköpta förråd af mjöl. Men icke nog dermed. Under hos telser att för ewigt göra henne olycklig, twingade henne Maria Carlsson att äfs wen utlemna nästan allt det linne hon egde, förutom underkjolar, klädningar, strumpor, shawlar, skodon, krinoliner — hwilket allt Hon under många befmwärjel: fer och ceremonier sammanrörde och fufs tade med några droppar af det underbara elexiret (Hoffmans droppar). Först sedan den stackars qwinnan på vwb 1 4 ge —