Norrländska Korrespondenten – 19 januari 1869, sida 3

sama äfventyret. Ack, jag viste ej då hvad som vidare skulle hända mig.! Jag hade vistats ungefär en månad si Malmö och helt och hället förgätit detta äfventyr, då jag ånyo påmindes derom vid emottagandet af efterföljande biljett: yMin herre lö Då jag nu fått visshet om er delaktighet i min olycklige sons rymning, hvarom jag likväl hela tiden drog misstankar, samt till följd häraf önskar förklaring öfver ert, lindrigast sagdt, obetänksamma uppförande, får jag anhälla atl ni möter mig å hotell Sveai Malmö, Lördagen den — Juni 1866, hvarest jag då inträffar. Ett uteblifvande anser jag sm en ytterligare förolämpning och skall i så fall nog veta att annorstädes träffa er. En genom ert förvällande olycklig fader G. Ahlgren. — Mjukis! tänkte jag medan all blod stockade sig kring mitt hjerta. Der har du för din hjelpsamhet! lIlär fanns ingen annan utväg än att infinna mig vid utsatt ort och tid. En vägran hade endast förvärrat saken, och jag insåg tydligt, att enda sättet att åstadkomma en försoning var att sjelfvilligt sticka nacken under oket och med tålamod underkasta mig en välförtjent tuktan. Den bestämda dagen klädde jag mig derför med största