glädje då han meddelade mig detta och följde honom med största beredvillighet till ett inbjudande rum i jernvägshotellet. Han kastade sig på sängen och inom få minuter sof han så tungt, som endast ett barn eller en uttröttad resande med oförderfvad fysik kan göra det. Jag dröjde några ögonblick, smög mig sedan försigtigt ur rummet, tillstängde dörren, stoppade nyckeln i fickan och intog sedan den öfvergifna posten på perrongen. Dessa timmar voro kanhända de pinsammaste under min lefnad. Sliten mellan hopp och fruktan, mellan medlidande och den eggande känsla, som medvetandet af en brottslig handling medför, genomgick jag väntans qval, från den undergifna rasignationens till den feberaktiga orons. Min pina tog dock ändtligen slut, liksom allt på jorden och mitt lidande belönades öfver förväntaa. Tåget anlände med mina båda rymmare, de lyckades skyndsamt transportera sig till Ystadsbanan, jag kom lika lyckligt på Malmötåget och straxt derefter kilade vi med lättade hjertan hvar och en åt sitt håll, lemnande gubben åt sina oroliga drömmar samt sitt oroliga uppvaknande. Med en suck af lättnad kastade jag mig tillbaka i hörnet af kupeen och tackade innerligt Gud för att jag så lyckligt kommit ifrån det in