blifwit tillämpad, och det war från denna synpunkt wår frälsare yttrade till offerqwinnan, att hon skattade mer än de andra, ty hon lade i offertiftan det enda hon egde, då den rike endaft lade en del af sitt öfmerflöd. Men tänker man fig åter ffatten fom en pars quanta, det större beloppet, få blir det deremot den rike, fom i allmänhet skattar mer. Det oliiheten i den kommunala rösträtten. Och hwarför? Man har påstått, och man söler ännu förswara den åsigten, att den är doc endast denna sistnämnda betydelse af ordet som man lagt till grund sör större förmögenheten förutställer större duglighet och större intresse. Bewisen härför ha med en wiss förkärlek blifwit hemtade från en jemförelfe med armodet. Man har ide öppet welat påstå att den mindre förmögenheter har mindre mig: tiga intressen att bewala, ty äfwen den har och måste hafwa lila berättigade anfvråf på skydd, fom den större, annars ffulle det lilla förtryckas derför att det är litet. Den lägre ffatten, säger man, bez wisar wål intresset men icke dugligheten; det är bakom de stora fommunalutffylderna den stora dngligheten rvöljer fig, och lilsom fruktade man att denna dugz lighet annars ffulle gå förlorad, har man skyndat att i lagen gifwa den ett sälert stydd, lemnande åsido all tro på en na turlig aristofrati. J stället för att in: föra ett rättwist beskattningssystem, hwariz genom skatten blefwe jemnt fördelad på alla efter hwars och ens förmåga att bära den, och På denna grundmal tillämden lila rösträtten, Har man med en wiss fasa för stora massan tillgripit palliativer, egnade att hålla såret öppet, men aldrig att läka det. Men hwad menar man då med den stora massa, som ena gången förklaras wara alldeles likgiltig för allmänna frågor, och fom bewis här. på anföras de sista parlamentswalen i England och walen till det första foens ffa fyrtomötet, men en annan gång får ges lätt funna falla på den tanten att lagligen plundra den rile på hwarenda ftilling? Man fon med detta uttryck omöjligen mena något annat än wår idoga och sparsamma arbetarebefolkning, fom betalar skatt till staten och fommu nen och i fin enskilta efonomi utwecklar ett förstånd och en omtanke, wärdiga att tjena till mönster för dem, som nu mot detta folls wilja uppträda fom förmwal: tare af de allmänna angelägenheterna. Det är icke wälbetäntt att tala om Pplunz dringssystem, och det kunde dessutom lätt tydas fom bewis på sjutt samwete, då denna altningswärda medborgareklass Yr far på den sita rösträtten, grundad på en rättwis beskattning. Betrakta denna stora samhällsklass på närmare Håll, och man stall ide finna den få farlig fom Stockholms stadsfullmäktige i allmänhet påstått. Då statten drabbar den rifelifa mycket som den sattige, behöfwer man wäl ide befara ofantliga utgifter, hwartill det nuwarande systemet giswit anledning. ÄÅr det rättwist att sticka handen i sina medborgares fickor och taga deras penningar, utan att åt dem inrymma ett faltistt inflytande öfwer dessa penningars anwändning? År det wärdigt att med ett sådant misstroende och eu sådan orätt wisa i kommunala wärf behandla detta sparjamma och redliga folk? Kan sädant — för att begagna ett uttryck i wår officiella tidning — fan fådant fallas att halla råttwisans wågskålar i jemnwigt. Må wara att denna samhällsklass äns nu ide funnit den andliga utweckling fom swårt att sätta fig in i wissa offentliga frågor, men en fråga — huswudsrågan Ii allt — har den doc grundligt fatt fig den största möjliga sparsamhet iafttages, så är det just hos detta folt, fom genom arbete och omtanta betryggat fin ftällning, och derigenom lärt sig konsten att på ett ypperligt sätt handhafwa fina enstilta angelägenheter. Jfrån den enffilta ekonomien till den allmänna är afftåndet ide synnerligen stort, samma lagar äro i allmänhet rådande hes dem begge. För att wäl sköta såwäl den ena som den andra, fordras icke ett så synnerligen stort förråd af bildning och dygd. En stat har aldrig gått under till följd af bristande bildning hos dess medlemmar, men wäl på grund af för litet dygd. Det är just den sanna redligheten, hwarpå mår önskligt wore; må wara att den har in i. Will man sålunda föfa efter hwar