En Roman på Jernväg. Berättad af Rohf Frid. Denna titel skall säkerligen förvåna flertalet af mina läsare. Huru kan ett romantiskt äfventyr inträffa på något så genomprosaiskt som en jernväsresa? Det enformiga i ljudet af hjulens gnisslande mot skenorna är ju det enda, som afbryter våra dåsiga tankar; vagnens skakning vaggar oss ständigt till sömn, och konduktörernas tillrop vid stationerna är den enda förströelse, som står oss till buds. Och likväl är det fullkomlig sanning, att jag upplefvat en dylik roman, hvilken jag härmed tager mig friheten att meddela. Liksom man vid stationerna påträffar representanter af en mängd olika nationer och snart sagdt hör alla möjliga slags tungomål talas, så kan en observator i de tillstädesvarandes ansigten finna uttryck af alla slags menskliga sinnesrörelser. Se här hvad läsarens ödmjuka tjenare såg, då han en vacker vårmorgon år 1866 infann sig i tredje klassens väntsal vid Stockholms station, för att begifva sig till Malmö. ; I ett hörn satt en lycklig moder, hvilken med bekymmrade blickar räknade en omkring henne sig skockande barnskara, medan hon kärleksfullt utdelade stora smörgåsar, troligen för att