aflidne föräldrar, och fan säkerligen ans tagas hafwa kostat 8,000 rdr. — Hör dagen. En skånst tidning yttrar i fin weckcöfwersigt följante, fom är tillämpligt något hwarstädes: Wi ha nu winter. December wisar sina bistra miner. Den rike förser fia med innane fönster, warma mattor, en aod brasa och bastanta winterklärer. Det är bang tid, fom stundar, nöjenas tid, fäfonpen. Den fattige — ja tan tan också ba tet bra, om ban har helsa och — arbete. Men under tenna winter blir det ondt om arbete, och derföre hotas mången willig arbetare med nöd. Wintern blir för honom en swår säfong. Låtom oss wara barmhertige, såsom wår him melske Farer barmhertig är! — Jo wackert! Hurn wil man wara barm. hertig, när man knappt fr inkomster och utgifter att gå ihop? hör man näs stan enhwar utropa. Ja, det är ewigt samma wisa. fom sjunges på samma meloti af den som har 10,000 rdr och af den som har 500 ror i årlig inkomst. Det är förunderligt med menniskan, som i en i fallet fan hafwa behof för få myc fet och i andra fallet förmår inskränka behofwen till få litet. Detta wisar att b hofwet är mer elastistl än tantchuk, att det fan tänjas ut eller sammanpressas i oändlighet. Utan barmbhertiabet skall mången ärlig fattig familj denna winter gå under; wi måste derföre wura barmhertige. Men barnhertigheten bör ide hufwursatligen wisa fig i allmosor, såtana förfela oftast sitt ändamål, Barm: hertinheten wisar fia bäst genom berevante arbetsförtjenst åt en eller annan fom mill arbeta, men fafnar arbete Det gifwes många utwägar att på retta fätt lindra nöden, — Ericssons Solmaskin. En swensk ingeniör skrifwer från Newyork till Aj. tonbladet om Cricssons solmaskin föl. jande, sedan han wisat att den franska professorn Mounchotes uppfinning i samma måg (omtalad i swenska tidningar) ej förtjenar någon uppmärksamhet: Kapten Ericssons hus är beläget västan mirt i staden, omgifwet af höpa byggs nater på alla sidor. Följaktligen måste hans solmaskinsexperimenter och fo märmeundersökningar werkställas på taket, hwarpå han derföre bygat ett obferdvas torinm, hwilket röres omkring en axel, fom ett monitortorn. Uti retta är han uu sysselsatt med undersökningar röran: de det strälande wärmet. Måhända fänner man ännu ide i fosterlandet att mår arbetsamme landsman ämnar utgifwa ett större arbete angående solwärmet och ref hufwudsakliga melaniska werkningar; synnerligen tess inwerkan på jordens rotationshastighet. Flere kopparplåtar för detta arbete lära redan wara graverade. Hwad solmaskinens anwändande för prats tiska ändamål angår, så kan jag berätta att John Ericsson icke ämnar hasta. Att inventionen ide kommer att öfwer. lemnas åt allmänheten innan den är få fullkomliz att ingentina wiatiqt fon tilläggas eller fråntagas, är skäl förmoda, då tonstruktören förklarat att han betraktar fom en kallelse den nya driffraftenå fullkomnande för fina likars gagn. Defe utom är det stora fältet ännu ide öpp nadt för solmaskinen. Civilisationen mår ste klomma något närmare söderns folbränta länder: kolarufworna måste Aifwa tydligare tecken till aftagande innan