moveras till magister. Hos honom återfinua vi fadrens och modrens ungdomsfägring återförenade. kanske påminna hans drag dock mest om Elin. Elias har slagit sig ner vid pianot, der han för närvarande är sin tolfåriga systers lärare. Vid ett litet bord under ett af fönstren sitter äldsta dottern, Oda, en vacker adertonårig tärna, ifrigt sysselsatt med sitt handarbete. — Söta mormor, Olga inte läsa längre! säger den lilla och hoppar helt ogeneradt ner ur gummans knä, som återtar sin stickstrumpa, sedan hon först smugit en grann karamell i tuppboken. Nu inkommer husfadren med en packe tidningar och bref. — Se här, min kära gumma, skall du få höra något nytt, som riktigt skall roa dig! Och han uppvecklar tidningen och läser: Förlofning firades den 8 dennes i —ske ministerns hotell vid — gatan mellan hoffröken Alfhild P. och kammarherren hos hans majestät konungen baron Theodor C. Högtidligheten hedrades med den kungl. familjens närvaro. — Åh, så roligt! Odas dotter redan förlofvad! utbrast Elin gladt. — Och med Axels son! — Ja, måtte han vara stadigare än fadren! — Uvad! jag tror du rodnar? min