olycksalig stund tillkomna läktaren åt Arsenalsgatan, men man wet också hur ryt: tet gör berg af några sandkorn. Då hufmwmudftateng inwånare waknade i föns dags morse, woro rykten i fart derom, att blodiga sammandrabbningar under natten egt rum mellan folkmassan och militären, att 20 swårt fårade civila pers soner förts till lasarettet, att tre aflivit af fina får, att en sqvadron hästgarde blifwit stenad af folfet och Gud wet ide allt — men ingen bate warit med och bewittnat dessa uppträren, man måtte fråga hwems man wille. Owäsen hade rock egt rum och fom wanliat framkallart af en bop ekynniga lärpojfar, för hwiltas räkning wederbörande till och med ansågo nötwäntigt att uppläsa upprorslagen! Det torre deck ha warit wäl mycket, men här är det wanlint att aripa till ytterligheter för obetydligheter. Hade vå om qwällen läktaren cernerats med militär, stulle nobben ej wånat göra något, men i ssället gjortes chequer på te nyfitne, fom blefwo öfwerridne eller erhöllo flag af flatan. Pa sönragsaftonen war jag ute och såg på hela res belleriet, läktaren war nu cernerad af soltater, lilsom hela festplatsen för öje rigt, folfet gick der rundt omkring och tittare på de hederliga båtsmännen med sina stera slagswärd i handen, klappade läfgarristernas hästar, fom stoto i ena allgen, hwarje man stående wid sin häst. Posthopar gingo tjutanre och hwisslande förbi, en eller annan rirande patrull ut: fändes vå och då för att rensa allderna i torgets öfre del, men få länge jag mar qwar, och tet war ganska länge, föreföll ingenting af wigt; men naturligtwis forts satte pojtskarorna med fitt tjut. Några af rebellerna fasttogos på lörvapgate tonen, men de blefwo snart utsläppta igen, så att för närwarande sitter ingen hättad för dessa uppträdens slull. Det är dessa nyfikne, fom bitrragit till att morska upp pojtswärmarne att hålla ut, Wilfa erhållit en eller nnnan ffråma och nu lamentera förfärligt öfwer, att ej fria metborgare7 få frå i fred på gatan och fe på med ged lust Sedan nu en gång upprorslagen blifwit bög ticligt uppläst, skall man gå fin wäg, så blir man ej utsatt för obehaget att bli öfwerriten eller tylikt. Men här will man nörwändigt wara med, och vå pår ret fom det aid. Härmed will jag ej förneka, att ide hästgardet mid något tiufälle gått för lånat i i fin ftrivstult och att ett par af officerarne förtjenar näpst för deras brutalitet, men mid fis dana tillfällen är det mycket swårt, helst när ett stenregn helsar den stilla fram rid ude truppen att bibehålla lugn och kallblodighet. Polisrapporter och wittnen lära wäl framreles afgöra huruwida militärens uppträdande warit så ytterst straffwärdt fom man nu på misfa Hål söker utmåla det. Soraligast war att mebben genom hwisslingar och hojtande wille störa inwignings högtidligheten; bwar och en, som hörte owäsendet, lunde ej annat, tror jag, än önffa ett wäl bekomme åt skrithalsarne, fom på natten warit ute för folvaternag rån framfart. Något mer storartadt än Upfala-ftuterterna8 fackelteg har wäl Stockholm aldrig förr bewittnat ech kommer wäl ej mer att så bewittua heller, åtminstone rån Upfalasftudenternas fira, ty många af vem förklarade, att de ej wille göra — LL —