berättiaas man af den widsträcktare blick på skiljda förhållanden, den mera merld8s och menniskokännedom, fom lunskap och bilcnina billiatwis bör funna tillföra den eljest och i alla fall kortsynta menniskan. Undertecknad hade åtminstone tänlt fia att ren, fom mera lärt och mera erfarit, stulle också besitta mera fattning och sans, samt större förmåga att beherska fia sjelj; men recensionen gifwer ingen anlednina till sådant antagande. Och vå förf. trott att ve lärde skulle, just af skrifsättet, fun: na inse, hwilken och rätta sitt omdöme ester den förmåga, som gifwit sin tanke offentlighet, samt och isynnerhet rätta fin kritik efter hjertat och själen i din of: fentliga uppfotfen, har ban således ber gått ett stort misstag. Och hwad mera är: hworje obildad, fom ofta med mete girighet länatar efter kunskap och bild: ning, äfwen sasom fortfarande arbetare, har således också — att döma efter bilte ningens yttringar från wissa håll — öfs werwärderat dess enenskaper och werfnin: gar; och häpr ar att finna bildade och — lunskapsrite män föranlåtne att begagna bildningens ädlare öfwerlägsenhet till handtlangare åt det mera eana än all: männa intresset, oc) dymedelst söka qwifa arbetaren med lärda utajutelser. Låt biloningen gerna åstatkomma öfwerlägsenhet — tetta är båre naturligt och rätt: wist —; m n låt den också blifva sann; och erkänn, att den är sann i samma mån, fom ben gör fin öfwerlägsenhet fruftbirande til fromma för de lägre klasserna, och just derigenom, få mydet fortare, söker förbättra och lyfta desse från des ras läga ftändpunft. — Men tet wiljen J wäl icke? Oh när t. o. m. den bildade aör fig — lita wäl fom untertecknat? — skyldin till fel mid anwändandet af modersmålet, fom recens. sjelf erkänt — (kanske icke recenserat, emedan författaren i alla fall warit bildad) —, hwad bör man tå billigtwis fordra af ben obildade? — — (Att ban tea (2). dee cens. misstog fia om han, mer fin wisserligen widriga recension, trodte fig träffa någon bildad författare, hwars särare stolthet och fäfänga skulle hafwa nefat honom hbwarje widare swaromal. Nu träffades teremot en arbetare, fom ingenting har att yfwas öfwer, perna erfänner fin oförmåga och gerna lärer; samt stannar i tackjamhet för hwad han lärt af Eder recension. Recenf. gäfwar — (förf. skulle funna antaga att vetta wore trydiet: men recens. tyckes alls ide förutsätta ar sådana fun na fomma ifråga; — lanske icke, när förf. är arbetare?) till erfarenheten (!) lika med: gäfwar erfarenheten (2); i sanning, en ganska twärsäker fots. Emellertic tors de förf. med aäfmwar i handen, funna wädja till recens. hurumiva ide trycfel af en äntelse, en bolstaf eller ett, sem recens. t. o m. rivit på, lika tätt tunnat kommit förf. till vel? Mer afseende fästadt på det ofwan fordra skall recens. sjelf nödgas mergifwa ätstilliga jemnäningar, der ret gäller fel i en tryckt uppsats. (Forts.) (et unft auldland.