Norrländska Korrespondenten – 8 december 1868, sida 2

De syra ärstiderna. En liten teckning ur verkligheten af Betty. I (Forts. fr. föreg. u:r.) Oda skulle atfölja sina föräldrar till Schveitz, hvarest hon skulle inackorderas i en större läroanstalt för unga fruntimmer för att fullända sin uppfostran. De voro svåra, dessa dagar, för de båda unga flickorna, då de först skulle säga den älskade lärarinnan farväl och sedan hvarandra, på så läng tid. Svärast blef denna skiljsmessa för Elin, som skulle stanna ensam hemma; ty ensam kände sig nu den stackars flickan efter familjen C:s afresa. Skiljd från sin älskade Oda, från den goda lärarinnan, som egnat henne så mycken ömhet, från umgänget med en fin, bildad familj och slutligen tvungen att upphöra med lektionerna, som voro henne så kära, var det icke underligt om Elin kände sig ensam och mindre hemniastadd i sina föräldrars tarfliga och tysta bostad, der nu en helt annan verksamhet mötte henne. — Nu, min kära Ehn, blir det för dig att inte längre spela fin dam, sade hennes mor, en rask och duktig gumma, som ej förstod att värdera sin