stämmas en ersättning af t. er. 20 ore, fom wid päskriten af låntagaren betalas. De Monarkiia oc Reyublitanfia grnndsatserna. De mouarkiska och republikanska avund: satserna inom Europa hafwa inom den offentliaa pressen börjat i wåra dagar en långt häftigare bältefpännarebrottning med bwarandra, än de Haft altfe van den första franska revolutionen, Detta fan ej bestridas. Revolutionen i Spanien är den när: mast för banden liagande offentliga orsaten dertill. Många talande släl före finnas tessutom derför i ven riftning, som tit santan i allmänhet sednast tagit. Den ursprunaliga franska doktrinizmen har i detta fallet ej arbetat förgäfdes. Det widtomfattande, täta och fina nät, fram förallt det förra, fom fagre doktriniem lyckats att — med fin förnämsta til Star lien, spinna öfwer hela Europa, utaör ebestridligen ett mäktigt rerstap. J få ord, republilen winner — lika mycket af bwad för stäl fom helst, — onpphörliat allt större och större terräng bland folken. Föranlerd af ven nyligen timade re vorutionen i Spanien, innehöll Göteborgs Handelstidning nyligen en artikel om ten monarfiffa principen relativt til ren republitanffa, fom, i fannivg, för: tjenar all uppmärksamhet. Wi funna icke neka ess tillfrersställelsen att derur anföra ett oc) annat. Bet war ide långesedan det lilla Grelland pit omkring i Europa och sökte fig en konung, beter ret fålurda i denna uppsats. Serermera war Rumänien i enahanta förlägenhet. Och nu är det Spanien — en gång Europas mältigas ste land — som söker en efterträdare till den förjagade Jsabella. Oh hwarföre gör man fig detta bes swär? Hwarföre widtager ej spanska fols tet ven enftu åtgärden, ett grunda en nationell regerina, oberoende af ren ene eller andre utaf dessa främmande furz star, bwilkas kandidater blott skola splittra landet i partier, under det eniahet nu wore framförallt of näden? År det werkligen till landets fromma man söker en såran regent, fom, knappt uppkommen på tpronen, betraktar landet såsem sin wälfängna egendom, börjande i första rummet tala om fig och sitt bus? Wi funna ej fatta det. Har ett fol en god regent, med en god regerina, få må bet wara termed belåtet och akta fia för alt fom fan förlama denna styrelses förmåga att befrämja rat helas wälfärd. Men bar det nödgats göra fig en vålig reaes ring qwitt, vå borde man wäl ordna sitt stateskick enrast med bänsyn till lan: rets största möjliga trygghet. Att här åtal sig bestämma af den ena eller ans dra principen, äfwen om denna prins cip ingenting annat är än en fördom, det är lindrigast sagrt ide praltislt statsmanskap. Oh hwad är det annat än ten mos narkiffa principen, fom här drifwer Spaniens befriare och folf att gå omfring Curopa och urpföka en konung? Man will naturliatwis inskränka denna princip genom en annan: ren fonvjtitus tionella principen; men bet har man giort förut odså, och det bar miflycate. Hwarföre vä ide såtta fia i stytd för sårana framtita äfwentyr, genom att till riksföreståndare eler presitent (hwad man will kalla henom) utse en begafwad och framståente merborgare, hwars per: sonliga egeuskaper lemna garantier för en dod styrelse? Att låta fig derifrån hindra af den mouarliska priucipen in: nes oss wara lila oklolt, iom derest man i ett annat land, med en god monarlist regering, wille upposfra denna för den repnblilansla princiyen... Monarllens ideal är: trogne tjenare åt monarfen. Republikens fordran är: nyttiga medborgare. Od) denna fordran måste göra sig gällande inom hwarje land, som will bygga sin tillwaro ech utiwedling på en fast grund. Den fonftitutios nella monarfien fan envaft verigenom ega bestånd, att ven tillegnar sig famma grund sate, få att regenten sjelf i första rums agn föl AFA un vffja na ng ul ut bi — IE 2 DEE — C— — — — — — —9 oö iDoiiiii— — BM