Article Image
Iill Australlens guldkust jag far. Uppå dess stränder, Hvart man sig vånder, Rikaste guldsand i pytsar man tar. Der öfver polen Jemnt skiner solen; Gud vet, om inte der skiner ett par. Der kan man ligga Raska och pigga Året i ända på baraste mark. Ingen man nekar i IlIugga sig stekar, Sparris och sallat i kälgård och park. l Drufvor der glöda yIllenes röda, Knäckebröd växer på träden som bark. l Aldrig hvarandra l Menskorna klandra; Göra och låta är hvars och ens sak. Ingen der undrar, Fama ej dundrar, Huru man lefver i skrubb och gemak. Der kan man resa, Gå och kinesa Utan uppsigt hvarken fram eller bak. Der fås bekanta, I Högst intressanta, Utan att knappast gå utom sin knut. Har man en flamma, Aldrig dess mamma Hänger i hälarne hvarje minut. Der kan man möta Flickor så söta, i Genast begynna att leka titt-ut. Prest och magistrar, Knekt och ministrar i Toge man säkert derute för troll. ; Glansen af tittlar ; Ingen der kittlar ; I Der vill man ha sitt förstånd i behåll. Ingen bär stjerna, Ingen sin hjerna Bråkar med riksdagsoch tingsprotokoll. Aldrig man fryser, Kuttrar och ryser, Aldrig en Nordan kring knutarna far. Ack! i de länder Hackas ej tänder, Evigt sig spegla i böljan så klar Lummiga öar. I Aldrig det snöar, Aldrig tulubber och lappskor man har. Aldrig man törnar I Der emot björnar. Prygel af skolfux, löjtnant och korpral Aldrig man smakar. Ingen skomakar Ympar uppå oss liktornar och qval. Aldrig man möter Någon som nöter Skjortreck och frack, krinoliner och schal. Hurra, kamrater! Guld till dukater ö Friskt skall jag vädra med spaden i kand. Bygga mig stuga, I Drufvorna suga, Kuulllra i solsken och gyllene sand, Vill det ej smaka, I Far jag tillbaka I Uem till min gröt och mitt fädernesland. M. V. —— Stockholms börspriser d. 13 Nov. 1868. Spmdete, gammalt, 24 a 26 rdr pr ta. I Råg, jwensk, ny, 20 a 20: 50; ryst, 20 rdr pr tunna. Xorn, Uplands 18a 19 rdr; 2-rad. gotl., nytt, I 20: 50 pr t:a. Arter 24 a 26 rdr pr tunna. Hafre, 1: 18 pr 20 slålp. Spwetemjöl, swenskt, 2: 35 a 2:55; utländskt, 2: 35 a 2: 45 pr dito. hågmjöl, swenskt, nytt, 1: 60; ryskt, 1: 52 a 1: 55 pv dito.

20 november 1868, sida 4

Thumbnail