lycka är mer än en och att just ren fiera sonuen benår i att wälja ten rättia. Framferalt tage man sia till mara för ceunua oulut för ofta förelommante äflan att twanga born, fom påtagliaen terför sutna alla anlag, in på studiebanan. Wi hafwa ahtit ansett tet för en ända tiu grymhet gränsande onatur, vetta sätt att lUiljom lägaa be intellaltuela förmös genheterna på sträckbänt för att fåmer dellt jrampina ett rinaa qvantum af ret luwete gota fom kullae waetarre. Zcke minst gäuenr tenna wår warnina de taltuitu barn at adn ogen fom numera i betytligt Herre mänyd än för öra wära lärewert. 3 och för si borte tetta wara en glätjante sjöreteelse; men härwir bar en net slaente jemfoeretse tränat sia på off. För en 20 a 30 ar setan woro fine rande bontjöner wanligen te utmärktaste i fina llaeser; nu för tixen är det i res geln nära uog twärt om. Emellertid lyckas vet merändels äfwen för torftiaa anlag att släpa sig ham genom det lägre ud iet af lärowerket; wid ret höare, ver tet mera gäller på förmågan, säger tet Hopp oc) ven lärda banan måste med eng öjweranwas. De wanor, fom une ter tiden wunnits, lämpa sia likwäl ide lör en återgång till arbetarens lif och wilter, ten finare recken bar blifwit en uödu äntiaheteartikel fom swär emot plos gen. Den aflägges icke heller, derom tan man wara jörwiesar, och saveras tan ten alltid på nägot fött, t. ex om egaren egnar fia åt ranskrifweri bog någon läneman eller vylift; tetta är teck, bade wi få när sagt, nästan ten Iydlis gaste eventualiteten, ty otäntbart är ej att helt entult vagrrifmareYrtet wäljes. Wi hafjwa fett exempel på såtant; och wi fraga en hwar, om ett tylift refuls tat al några mid ett lärowert tilbringate är är att föredraaga framför ten af metboraarens akt ina och tilldiftmens het utmärtta tott fom numera är och, wal Gud, alltiv slall blifwa den rerliae och i fit tall tro ne swenske vannemans ucnd? — Ewerf.a Tomilj-Journalens 10 de häfte hur utommit oc) innehäljer bland annat: Histeriska Bilter, XLV, Krigaren och bottryckeviarbetaren, af C G. Etare bäd; När jag blir rik, poem af F; Eos vart Nonnen, mer porträtt: Om bare nets gebör, af S—c—ter; Ett univers si:et för qwinnor, ma ihunur; Bilrer från Spanien, med illustr; Så får ben ut, poem af Rv; Wertern af G Thoc u 6; Ett sire tåg i re inse trutterra af sötr: Anita, :.t 2 tusmw: Tero flis ien, af R Gunarsen; Måsiar Tod bröllcp, terts; Nårro ert om Jemitand, omer 3 utunr; Sranian, dom af Maxr. Åx des Fönster jaruft; En tröm, poem ut T K, m. m. — Mietcorjern. Från Norge skrifwes i titningen Tinebergeren den 4 dis: Följande berättelse är of meddelad af faks tunnig mon: För rågon tid sedan anträfe sades på gålrden Björndalshaavet i Vivelstad ett sincke metrorjern om 37, stålpis nigt. Sivcket bestod af ett bwitt, mudet mjult, ger iget jern, i hwilfet ör insprängd en ide rivoo del gedigen toppar, foröfvigt med inneboll af nicket. EStufet utwisar, att det har warit i smält tiltssänd. hwarwid bildat sig blåsor teri: i dessa bläfor fer man smålt ol vin af grön, anl och brun färg. Det är att förmoda, att det funna stycet metcorjan är en del af ett mycket