Norrländska Korrespondenten – 27 oktober 1868, sida 4

——-2v 7 qö0m07 RR 2 — Sundsvall och Panielsberg i Nov Så att med möda hon sig blott Från döden rädda kan. Nu sade dufvan: Hår vill jag Ej ländre blifva qvar; Ty säker är jag ingen daga Om lifvet. Hän jag far. Der vester ut der är ett land, Der jag så trygg kan bo, Der stör mig ingen oväns hand Uti min stilla ro. Så sagdt och gjordt. Hon afsked tar Af mången vän så kär. Till vesterns land hon sedan far Med möda och besvär. Men när hon varit der en dag Hon varseblef en bof; Det höken är, som far åstad Att söka sig ett rof. Ej nog dermed: hon äfven får Till sin förvåning se Hur skytten smygande der går På henne lurande. PAckl sade hon hvad skall jag här? O, hade jag det känt, Att här fanns faror och besvär, Jag från mitt land ej vändt. Der hemma sörjer mången vän, Så öm, så innerlig.. Jag kommer dock ej mer igen — Mitt öde är med mig. Hvart hän, min vän, du flytta må, Bekymmer följa plär. På jorden finns ej någon vrå, Der icke sorgen är. Tro ej, att der blott skördas gull Uppå en främmad stråt; Ty äfven der är verlden full Af oro och försåt. Men blif du i ditt fosterland, Gör alltid godt och rätt, Och vet att för en idog hand Är mödan ljuf och lätt. Sköt du din jord, som du har fått, Följ troget lagens bud... Förnöjd var sedan med din lott. Det öfriga gör Gud. Till salu finnes: ti undertecknars butik min Stora par tan försäljes från den 27 Oktober åfwen alla sorter bröd utaf Herr Th. Rimas tillwerkning. B. Ad. Westberg, Conritor Fönsterrimsor uti boltryckeriboden. Lösa exemplar af Reglemente för Sundswalls Folkbank säljas a 15 öre hos OOekazpm