Norrländska Korrespondenten – 20 oktober 1868, sida 4

Måntro då i stngan var mäkta tyst, Af barnstoj ej hördes ett endaste knyst, Ej någon då ville regera; Blott mellanåt hördes ett o! och ett ack! Och när det var slut, då vi ropade: tack! Men ville ändock höra mera.