Norrländska Korrespondenten – 25 september 1868, sida 1

Article Image
fH 2 Itrifcs. Tyskland. Wit sitt besöt på Börsen yttrare fos nungen af Preussen till presidenten för Hancelstammaren, Asolf Shou, att han hyste den fastaste förboppnina, att freden ide skulle störaxn. Talet i Kiel bar revan gifwit det kraftigaste uttryck åt dens na tillförsigt och att det wore oförklarlint, huru en metsatt uppfattning Ffuns nat öra fia gällande, om och blott för ett ögonblick. England. Prim har lemnat England. Frankrike. Med anlednina ar rygtena om utbrottet af ett uppror i Spanien yttrar Conftitutionnel i en artikel emot alarmis sterna: Frankrike, kejsaren och den civis liserate werlden wilja icke kriget. Ens liat wår innersta öfwertygelse och reaes ringens åsigter, hwilka wi ofta nttryckt, är krig för krigets skull en dårskap och hwarje fria, fom ide är en följd af ute maning, ett brott. En sädan roll har kejsaren altrig fpelat och kommer aldrig aft spela. Journal de Paris berättar, att ges neral Contreras lemnat Paris för att begifwa fia til Spanien. Le Temps medtelar likaletes rygten om i Spanien utbrutna rovolutionära rörelser. pmisist3 aftontidninaarne UDpinion, da France och le PBays berätta, eburu te flesta underrättelser från Spanicn äro osätra, ett rygte om drottning Sjabellas afsigt att abdi era. Ve Gaulois säger. att upprorsförsöken misslyckades på flera punkter af brist på eniahet och ledning. J hufwudstaren och provinferna råder stor oro. Figaro anser dessa rörelser wara af allwarsammaste beskaffenhet, emedan alla partier hafwa ingått förbund emot drottningen. I le Temps läses: Spanska flyktingar begifwa fig tals rikt från Paris. Correspendance Havas meddelar: Drottning Jsabella har återwändt till

25 september 1868, sida 1

Thumbnail